urn:www-veriablogs-gr:feeds:atom Veria Blogs » Aktuellt i Grekland c http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/09/04/Lekar_jag_gillade_n%c3%a4r_jag_var_liten Grekland nu c c Olgakatt som hittat på teman och igår var det "Lekar jag gillade när jag var liten".

Jag är nu inte en sån som kommer ihåg en massa detaljer från min barndom, absolut inte. Mest minns jag nog sånt som det finns foton på, tror jag. Så det är ju tur man har album!! Så efter en titt i mitt första alldeles egna album (där bilderna sitter på sniskan lite hur som helst, blandat med inklistrade vykort), så minns jag plötsligen flera lekar.

Det första är min kära Amerika-docka! Jag hade aldrig nån Barbiedocka, men jag hade dockan Gill (eller Jill som den nog hette på amerikanska). Henne fick jag i present av en rik svenskamerikan som av någon okänd anledning kom hem till oss och hälsade på, ca 1960. Denne herr Rosenberg besökte sina förfäders Svedala och för särkerhets skull tog han Cadillacen med sej på båten...Glömmer ALDRIG när han gled upp framför vårt lilla radhus med bilen - den var nästan lika lång som vårt hus! Grannarna höll på och sätta i halsen av nyfikenhet.

Och med sej hade han ett paket till mej med dockan, tillsammans med en hel garderob med kläder! Och madrass, lakan och överkast. Gissa vem som blev överlycklig...

Jag lekte med Gill i all oändlighet, jag bytte kläder på henne, hon gick på dans och på utflykt. Och jag var så rädd om henne och om alla saker som tillhörde henne att jag idag, 50 år senare, direkt kunde hitta en kartong i förrådet med dockan och alla tillbehör. Även dottern har fått leka med henne - men med stränga förmaningar från min sida att vara försiktig.

Några år senare, när jag kanske var 11-12 år, så låtsades jag att Gill hade en brevvän i New York. I breven (som jag själv totat ihop förstås) berättar flickorna om hur de har pojkvänner och går ut och dansar, minsann.

Det var min Amerika-docka, det. Men jag minns också med alldeles särskild gläde hur jag och mina kompisar lekte på gatan framför radhuset och liksom byggde "hus" i sanden, med hjälp av sand, pinnar och stenar. Just den leken har stannat kvar i minnet, kanske för den var förknippad med sommarlov och ljusa kvällar.

Vid ungefär samma tid lekte vi också Vita och Röda rosen ute i skogen, för Kalle Blomkvist var ju en hjälte. Vi var olika gäng som krigade mot varann. Men den leken höll nästan på att spåra ur en gång då det ena gänget band fast en motståndare vid ett träd och tänkte gå därifrån. Efter det bråket slutade vi.

OCH sist men inte minst - Fia med knuff var ju alltid en lekfavorit!! Här är det jag och min kusin Birgitta som spelar. Visst är vi väl för gulliga...

Det var temat för dagen. Utanför fönstret är det just nu nåt blött som faller - måste vara sånt man kallar REGN! Nåt sånt har vi inte sett här på flera månader, så gissa om jorden trängtar. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/09/03/H%c3%b6stupptakt Grekland nu c c
Tog det tuffande tåget till Thessaloniki igår morse. Så här ser vårt trevliga lilla stationshus ut, ca 5 km utanför stan. Och vid 7-tiden på morronen var det faktiskt inte mer än 16 grader - härligt att nästan få frysa!

Det har varit några kristallklara dagar den här veckan. Luften har varit frisk och absolut klar. Och då kan man från Naousa se ända till Thessaloniki och Halkidikis första ben. Eller till bergen som gränsar till Bulgarien.

Vi hade höstupptakt i svenska föreningen igår, därav resan till Thessaloniki och Ikea. Alltid kul att återsamlas. Sen passade vi på att ha ett styrelsemöte också och planera in torsdagsträffar, filmkvällar, lunchmöten - och så luciafesten förstås.

Lite inköp av prylar till sonens nya lägenhet blev det förstås också, omöjligt att låta bli...

Men annars kan jag nu berätta att jag börjat jobba den här veckan med mitt hittills "hemliga" jobb. Nyfikna?? Jo, jag ska översätta texter åt EU-parlamentet, från grekiska till svenska. Mest blir det "skriftliga frågor" till parlamentet. Har redan kommit igång och känns kul. Lite knepigt ibland med alla termer, men vem har sagt att livet ska vara lätt!

Oj, just nu kom jag på att det är fredag och start för höstens fredags-tema på bloggen! Får återkomma lite senare om det för nu ska jag laga mat. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/09/01/B%c3%a5ten_Hulda_och_farfars_dr%c3%b6m Grekland nu c c
Måste berätta om en fin båt jag besökte i måndags när jag var i Thessaloniki med sonen. Mitt i flytt-och städståhejet tog vi en paus och gick till ner till hamnen. Där låg Hulda!! En hundraårig väl bevarad svensk skönhet. En tvåmastad skonare, byggd på Sjötorps varv 1905.

Den här båten har en speciell historia. Den köptes 1965 av den turkisk-svenske konstnären Ilhan Koman och han gjorde om den till ateljé och bostad för sej och sin familj. Den har legat i kungliga hamnen vid Drottningholm och är kulturminnesmärkt. Efter hans död 1986 så har en stiftelse, där flera släktingar ingår, tagit hand om båten.

Och förra året var det dags att förverkliga konstnären Komans dröm - nämligen att föra den till Medelhavet! Och samtidigt visa hur konst och vetenskap kan kombineras, något som Koman försökte göra i sitt skapande. Så Hulda är nu ett flytande museum där flera av Komans verk finns att beskåda.


Som t ex den Vandrande gubben.

Segelbåten påbörjade sin resa från Skeppsholmen i Stockholm i april 2009 och har sen dess lagt till i Amsterdam, Antwerpen, Bordeaux, Lissabon, Barcelona, Neapel, Malta - och så nu Thessaloniki där den ligger tills på söndag. Den ligger ett stenkast från strandpromenaden och Plateia Aristoteles. Slutstation - Istanbul, årets kulturhuvudstad i konstnärens hemland Turkiet.

På varje plats har det ordnats diverse evenemang för stora och små, som t ex workshops och utställningar. När vi klev ombord så frågade vi efter nån som pratade svenska och då fick vi en pratstund med Piri Koman, barnbarn till konstnären själv.

Han berättade att även han bott ett år på farfars båt medan den låg i Stockholm. Resan hittills har varit spännande med nya erfarenheter på varje plats. Just i Thessaloniki var det lite svårt att samla barn till workshops eftersom skolorna inte börjat än och det fortfarande är väldigt varmt, berättade han.

Vad ska hända med Hulda sen då, när den kommit till Istanbul, frågade jag. Ska den tillbaka till Stockholm? Nej, den blir nog kvar i Turkiet, svarade Piri. Kanske kan den bli ett flytande turnerande kultur-och vetenskapscentrum som gör resor i Medelhavet. Det skulle nog farfar ha gillat.

Mer om Huldafestivalen kan ni läsa här.

Läs även andra bloggares åsikter om Hulda, Huldafestivalen, båtar, Thessaloniki, Grekland, Turkiet, Europas kulturhuvudstad ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/30/Om_att_leta_l%c3%a4genhet Grekland nu c c
Så tidigt i morse lastade vi bilen full av diverse musikattiraljer, stolar, kuddar och städredskap. Och styrde kosan till storstan och hans nya boende för åtminstone det närmaste året.

Det där med att leta lägenhet är BETYDLIGT lättare i Grekland än i Sverige, det har jag förstått. Jag hör från den ena och andra som kommit in på högskolor i Stockholm och Göteborg att man helst bör ha stått i kö sen man var ett embryo eller också får man lägga upp nån miljon för att köpa en pytteliten etta.


Här är det bara att gå en sväng på stan, kolla in annonserna som sitter på elstolpar, trafikljus eller i portar och börja ringa.

Sonen hade bestämt sej för att han ville bo precis i centrum, i området runt den romerska bågen Kamara. Dessutom hade han satt som översta gräns en hyra på 300 euro. Så han var runt på ett tiotal ställen förra veckan och fick se både det ena och det andra. Nån lägenhet var pytteliten, en annan behövde nytt golv, en tredje låg fem trappor upp utan hiss osv. Och alla saknar spis och kylskåp, så är det för det mesta när man hyr här. Men utbudet är oändligt, särskilt om man inte är bunden till ett speciellt område. Det är mest en fråga om hur länge man orkar gå runt och kolla.

Till sist löste det sej via en bekant från Naousa. Han hade helrenoverat en lägenhet, satt in galler för föntren och säkerhetsdörr och sökte hyresgäst. Det där med säkerhet är superviktigt i dagens Thessaloniki där inbrotten står som spön i backen. Ca 40 kvadrat, precis lagom, och rätt pris.

Närmsta granne är den här kyrkan.

Åt ett annat håll ser man Rotondan och den gamla minareten.

Och rätt över gatan ligger universitetet.

Det blir nog bra. Nästa sak att lösa är - jobb...Inte lika lätt, minsann. Han ska plugga lite musik men vill gärna ha ett deltidsjobb. Nån som har nåt att erbjuda?? ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/27/Dramatik_och_40_dagar Grekland nu c c
Den svenska valmyndigheten sköter sej bra, måste jag säga. Det är flera veckor sen jag fick mitt röstkort. När det kom hade jag knappt ens fattat att det är val i Sverige. Ännu mindre funderat på vad jag ska rösta på. Men snart måste jag bestämma mej, snart måste jag se till att skaffa ett par vittnen och få iväg det där kuvertet...

Dottern och svärsonen har nu installerat sej i en fin liten lägenhet i Ierapetra. Med balkong som har utsikt över havet. Hm, måste nog börja kolla på biljetter till Kreta. Och tala om att sitta på första parkett! Häromdan kolliderade nämligen två militära stridsplan F-16 söder om Kreta, just över den lilla ön Gaidouronisi som de har utsikt över. De såg inte själva kollisionen men hela det dramatiska efterspelet med militära ambulanshelikoptrar som for fram och tillbaka och landade bara 100 meter från deras balkong. (Bilden är lånad från nätet och visar hur det ser ut på den där lilla ön). DN har skrivit några rader om det hela här.

Annars är det idag 40 dagar sedan svägerskan avled. Och det betyder att vi nu har en helg med olika minnesstunder framför oss. Ikväll ska vi samlas på kyrkogården för att prästen ska läsa några ord. Och på söndag blir det minnesstund i den vanliga gudstjänsten, kaffe i församlingshemmet och middag på restaurang för hela släkten och fler därtill.

Den ortodoxa tron säger att den dödes själ inte kommer till ro förrän efter 40 dagar, så under den här tiden har den fortfarande funnits bland oss på nåt sätt. Min svärmor har inte gått utanför huset under dessa 40 dagar och min svärfar har inte rakat sej. Det är seder som den äldre generationen fortfarande håller på. Och självklart bär alla kvinnor i den närmaste familjen (även jag alltså) svart.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, begravning, ortodoxa kyrkan, stridsplan, Kreta, F-16 ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/25/I_fullm%c3%a5nens_sken Grekland nu c c
Natten som gick var extra magisk. För då lyste augusti månads fullmåne stor och gul från det svarta himlavalvet.

Ja, ni har säkert hört att det skulle vara nåt alldeles extra med just augusti månads fullmåne. Att den är större än annars och märkvärdigare än andra fullmånar. Familjens astronom bara fnyser när han hör sånt, förstås, för enligt honom så är till exempel januaris fullmåne mycket finare. Ok, nu i augusti SER den större ut eftersom den ligger extra lågt ner i horisonten. MEN den är suddig och oskarp på grund av att jordens atmosfär påverkar bilden av den...

Jaja, strunt samma nu i vad astronomerna säger! Här i Grekland är man i vilket fall som helst mycket fascinerad av augustimånen, så varje år håller landets arkeologiska platser öppet hela natten (på över 90 platser). Och DET är häftigt, tycker jag.

Närmaste plats för oss var utgrävningen av det antika Edessa, ca 35 km från Naousa. Det är en ganska stor plats och man kan strosa fram på antika gator bland pelare och stenväggar. Tyvärr kom vi fram lite för sent så jag hann knappt få några bilder innan det blev för mörkt.


Men det var ändå magiskt att sitta där i månens skarpa sken en stund och drömma sej bort. Vi var dessutom alldeles ensamma (förutom en arkeolog som höll sej i närheten med sin ficklampa)! På andra håll i landet var det knökafullt av folk, dessutom ordnades konserter på en del platser. Men här var det tyst, stilla och alldeles magiskt, sen får astronomerna säga vad de vill...

Läs även andra bloggares åsikter om fullmåne, Grekland, arkeologi, astronomi ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/23/Lite_av_varje Grekland nu c c
Helgen som gick innehöll en mix av allt möjligt. En bröllopsuppvaktning, ett föredrag om bröstcancer, avsked av dotter och måg, grönsaksmarknad, konsert samt stjärn-och grillkväll uppe i berget. Med mera.

Jodå, i lördags blev det en sån där stjärnkväll igen. Helt spontan den här gången. Några bekanta campar uppe i Seli, 17 km från Naousa men på 1500 meters höjd över havet, och de bad maken komma med sitt teleskop. I Seli ligger Greklands äldsta skidanläggning (från 30-talet), så på vintern är det full rulle där. På bilden ser man hur skidbacken ser ut nu, utan snö.

Och på sommaren åker folk dit för att få svalka. Det är många som har fritidshus där.

Men en del campar också ute i det fria. Fast det hann jag inte få med på bild för då hade det blivit mörkt. Så ni får nöja er med en bild på den härliga brasan där vi värmde oss och där det grillades kött i långa banor.

Den nästan fulla månen lyste så starkt att man knappt behövde något annat ljus.

Och igår kväll var det konsert med sonens band Doubleface. De sjöng på ett ställe i Naousa där man har utsikt över hela stan. Helt godkänd kväll det också!

På tal om nåt helt annat så vill jag passa på att tipsa om att svenska kyrkan i Grekland nu fått ett nytt prästpar. Gunnar och Christina Lidén heter dom och den som vill kan följa deras arbete på bloggen lideniaten (finns även i min blogglista här intill). Välkomna hit! säger jag, som snart hoppas kunna besöka kyrkans nya trevliga lokaler på Daidalos 18 i Plaka igen. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/21/R%c3%b6rigt_och_varmt Grekland nu c c
Sen lockar det ju inte heller att sitta och halka med fingrarna på tangenterna när det är varmt. Åker hellre upp till vårt kära berg och känner lite svalka. Häromdan blev det en slö promenad i Agios Nikolaos. För nåt annat än slöa promenader orkar vi inte nu. Mest höll vi till intill floden.



Man kan betala för att få en ridtur om man vill.

Några hurtbullar spelade tennis i värmen. Själva satt vi i skuggan och åt glass.

Nu ska jag ut på lördagsmarknaden och handla grönsaker.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Naousa, natur, ridning, hästar ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/18/Mitt_liv_som_astronom-hustru Grekland nu c c
För är man hustru till en astronom (som inte sysslar med så jordiska saker som att köra bil) så måste man agera chaufför på nattliga krokiga vägar. För ofta ska det observeras på höga platåer där det är tillräckligt mörkt. Sen måste man stå i timmar och vänta på att astronomen och alla andra har skådat färdigt i sina teleskop. Och väldigt ofta är det dessutom svinkallt. Mer än en gång har jag diskret smitit iväg och satt mej i bilen med värmen på högsta nivå. Att jag sen håller på att somna för det är mitt i natten är väl självklart!

Men ok, jag ska inte vara orättvis. Att vara hustru till en astronom innebär också att man kommer iväg på utflykter till nya vackra platser. Platser som man antagligen aldrig skulle besökt annars. Det innebär också att man får uppleva magiska nätter då stjärnhimlen är klar och oändlig och man fascineras över hur fantastiskt livet och hela universum är.

Igår var en sån där kväll då alla ingredienserna fanns med. Maken var inbjuden att föreläsa och visa stjärnor i byn Xirolivado. Den ligger på ca 1300 meters höjd på berget Vermion, utanför Veria. Det är en by som bara lever på sommaren - men då lever den desto mer! En otroligt aktiv kulturförening bestående av de sommarboende ordnar aktivieter nästan varenda dag.

Vägen dit slingrar sej upp för berget - och på vissa ställen har man vid klart väder utsikt över både Veria och en stor del av centrala Makedonien, nästan ända till Thessaloniki.


Byn ligger på en stor bergsplatå. Och där är det idealiskt att låta fåren beta i kvällssolen förstås.

Mitt ute på platån finns också en liten sjö, dit fåren får gå för att dricka vatten. En riktig idyll.

Rätt som det var kom en ryttare på häst i full galopp.Jag hann knappt med att få honom på bild.

Och när föredraget, som hette "Det är inte stjärnor allt som glimmar", var slut vid 22-tiden så gick vi ut på den öppna platån där det då var mörkt förstås. Massor med folk i alla åldrar, nästan hela byn, samlades runt de fyra teleskopen och tittade på månen och Saturnus (tror jag). Själv fick jag efter nån timme nog av att stå där, jag fick ont i benen dessutom var det faktiskt KALLT!! Tro det eller ej, men jag frös trots min fleccejacka. Så det fick bli bilen...

Strax före midnatt kunde maken slita sej från teleskopen så vi kunde sätta oss och äta på byns taverna. Men inte nog med det, efter maten gick alla ut till teleskopen IGEN! Jag trodde jag skulle få spatt. Inte förrän halv två kom vi äntligen iväg och då hade vi 45 minuter att köra också. TRÖTT var bara förnamnet.

Men hade jag haft en säng och en varm sovsäck där ute på slätten så nog hade jag kunnat ligga där ett tag och beundra den otroligt klara stjärnhimlen. För det är såna nätter man verkligen förstår hur pytteliten jorden är i det stora stora universum...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, astronomi, stjärnvisning, observation,
- ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/16/Nu_r%c3%a4cker_det! Grekland nu c c
Den här värmeböljan har nu pågått sen i fredags eller nåt. Och när det är så varmt så blir ingenting gjort. Dammsuga?? Hualigen, aldrig i livet. Stryka??? Haha, det tänker jag göra nån gång i vinter...Tänka? Nja, det är med nöd och näppe.

På ryggen forsar en vild flod. Svett rinner från pannan ner i ögonen så det svider. Och glasögonen halkar av näsan. Nä, det är inget kul alls. Tacka vet jag hösten, snart är den här... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/15/Historisk_m%c3%a4ssa_p%c3%a5_Maria-dagen Grekland nu c c
Gudstjänsten ägde rum i klostret Panagia Soumela i den turkiska staden Trabzon och förrättades av den ekumeniske ortodoxe patriarken Bartholomeus. Men varför är nu det här så viktigt kanske ni undrar? Jo, det här klostret och dess Maria-ikon har en lång historia.

Det sägs att några munkar på 300-talet e Kr som genom ett under hittade en ikon, målad av evengelisten Lukas och föreställande Jungfru Maria. Den kallas ibland för Greklands äldsta ikon. Ikonen hittades i en klippgrotta i Trabzon och följden blev att det byggdes ett kloster på platsen som ligger ogästvänligt till på drygt 1000 meters höjd. Så sent som på 1800-talet byggde man ut klostret med ett stort gästhem.

Men efter att Kemal Ataturk kommit till makten i början av 1900-talet så plundrades klostret på sina skatter. Och när det stora folkutbytet mellan turkar och greker ägde rum 1923, så förstördes klostret nästan helt. Munkarna var dock förutseende och hade då redan hunnit gömma undan den viktiga ikonen och ett par andra ovärderliga skatter, så dessa räddades från förstörelsen.

Så där, i ett hemlig gömställe, låg ikonen tills de turkiska myndigheterna 1930 tillät några munkar att återvända till Trabzon för att ta fram de undangömda skatterna och föra dem till Grekland. Under 20 år fanns de i säkert förvar på Bysantinska Museet i Aten, men sen byggdes en kyrka som fick namnet Panagia Soumela på berget Vermion, utanför Veria. Där finns nu den berömda ikonen.

Då kan man ju undra varför de turkiska myndigheterna plötsligt tillät de ortodoxa att fira mässa där i klostret igen, efter så många år? Jo, som väl de flesta vet så är det ju så att Turkiet försöker bli medlem i EU. Och en av förutsättningarna är att man behandlar landets religiösa minoriteter lite bättre. Så när patriarken bad om tillstånd att för första gången på 88 år få fira gudstjänst i resterna av det gamla klostret (efter en lätt renovering) - så blev det ja! Alltså har tusentals ortodoxer från Grekland, Ryssland och flera andra länder idag vallfärdat dit, för att få vara på plats när denna historiska mässa firades.Bild fr Reuters.

Ok, visst var det tanken på goodwill samt inkomster från alla besökare som skulle vallfärda dit som fällde avgörandet när Turkiet sa sitt ja. Men å andra sidan så fick grekerna chansen att åter igen fira mässa i detta symboliskt viktiga kloster. Alltså - båda har vunnit på det hela. Nu hoppas man från grekernas sida på att detta ska upprepas varje år den 15 augusti.

Här kan ni även läsa en notis jag skrivit om saken i Kyrkans Tidning.

Annars är det outhärdligt varmt och jag står inte ut!!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Panagia Soumela, kloster, patriarken, ortodoxa kyrkan ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/14/Goda_v%c3%a4nner_och_gudarnas_berg Grekland nu c c
Så vi tog dem om inte på sängen så på frukosten i alla fall. Sen tillbringade vi hela förmiddan på stranden tillsammans och i det nästan FÖR varma vattnet. Och idag var det trångt om saligheten.

Maken hittade en manet som han visade för alla. Just den brändes inte men andra maneter som våra vänner stötte på i vattnet brändes ordentligt.



När man sitter där på stranden så blir man ideligen störd av såna som vill sälja saker. Fattar inte att dom bara orkar gå där fram och tillbaka.


Sen åkte vi vidare till den lilla stan Litochoro som ligger vid berget Olympens fot. Olympen är ju gudarnas boning och Greklands högsta berg, ca 3000 meter över havet. Några gudar såg vi inte röken av, trots att vi gick en promenad längs med ravinen Enipea.


Men istället såg vi ett gäng killar som gjorde livsfarliga hopp ner i det iskalla källvattnet. Den lilla "sjön" var hur liten som helst och inte särskilt djup, så det var läskigt att se hur de hoppade ner där från så hög höjd.

Sen skildes våra vägar igen. Vännerna - ett gäng på nio stycken - åkte vidare för att om ett par dar köra hela vägen till Sverige. Själva tog vi oss ett dopp i havet till innan vi åkte hem till Naousa. Lycklig resa och kör försiktigt!!
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Olympen, ravin, natur, bad, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/13/Stj%c3%a4rnfall_och_Kreta Grekland nu c c
I natt vid 1-tiden satt jag där på balkongen och stirrbligade upp mot stjärnhimlen. Försökte frenetiskt se nåt som liknade ett stjärnfall.
Men trots att jag stirrade så att ögonen gick i kors så såg jag inte mer än ett par små streck som med lite god vilja kan tolkas som ett stjänfall. Nä, det där med Perseidernas "stjärnfall" som det snackas så mycket om i media varje år, det känns lite överreklamerat. Maken gav också upp efter en stund. Bilden fr NASA är tagen förra året och nåt sånt såg vi INTE.
För säkerhets skull skickade jag iväg mina önskningar upp i mörkret, kanske de går i uppfyllelse ändå...

EN önskning vi haft i familjen gick i alla fall i uppfyllelse igår. Svärsonen fick nämligen veta att han blivit fast anställd som lärare! Och för alla som vet något om hur utbildningssystemet och den offentliga sektorn fungerar i Grekland så vet ni också att det är nästan som att vinna högsta vinsten på lotto. Så i höst bär det av från Lesvos till Kreta!! Dottern har fått jobb i en by utanför Rethymnon och svärsonen i Ierapetra, Greklands sydligaste stad. Inte så nära, men i alla fall på samma ö! Eftersom de är gifta så tror de att de så småningom kan få flytta sina tjänster till samma län. Själv har jag inte varit på Kreta sen 1986, så...Crete - here I come!

Nu ska jag återgå till min fisk som just nu grillas i ugnen.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Kreta, astronomi, stjärnfall. Perseiderna ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/11/Aktuellt_i_Grekland_just_nu Grekland nu c c
Den här veckan kulminerar sommaren i Grekland. Nu är det trångt på stränderna och svårt att hitta övernattning. Det är nu de som jobbar inom turistnäringen måste tjäna så mycket som möjligt, för hittills i år har de hankat sej fram. (Så lugnt på stränderna som det var på Evia tidigt på morgonen är det INTE nu).

Men många försöker semestra så nära hemmet som möjligt - för nu har bensinpriset på vissa håll stigit till 1.70!! Inte klokt. Dessutom är det synnerligen irriterande och dyrt att åka den stora riksvägen mellan Aten och Thessaloniki på grund av alla tullar (vi åkte bara halvvägs till Aten när vi åkte till Evia och betalade drygt 10 euro i tullavgift - en väg).

Och som vanligt på sommaren så brinner det både här och där. På Samos, Korfu, Peloponnesos. Men temperaturen har hittills hållit sej på rätt normala nivåer, värmeböljorna har varit ganska få vilket jag är innerligt tacksam för. Jag svettas minsann ändå så det räcker och blir över.

Men istället har vi läskiga myggor här i våra trakter! Ett 20-tal personer har insjuknat och några har avlidit i West Nile fever, en virussjukdom som sprids genom myggbett. De som dött är äldre personer med svag motståndskraft, men en lätt panik ligger och lurar under ytan, det märker man på TV.

Den här veckan avslutas med en av de största ortodoxa (och katolska) helgdagarna. Den 15 augusti firas nämligen Jungfru Marias himmelsfärd och därför är det många som fastar och det firas gudstjänst varje kväll i kyrkorna.

Efter denna lilla nyhetsrapportering från det som är aktuellt i Grekland just nu så kan jag avslöja att jag i slutet av augusti ska börja ett nytt frilansjobb - som översättare! Mer får ni inte veta just nu, lite spänning i tillvaron måste vi ju ha...Önskar er alla en trevlig onsdag!

Läs även andra bloggares åsikter om turism, Grekland, bränder, virus, bensinpris, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/08/Badsemester_p%c3%a5_Evia,_del_2 Grekland nu c c
En kväll åkte vi i alla fall till Greklands mest kända kurort, Aidipsos (Edipsos). Legenden säger att gudinnan Athena bad Hefaistos om en tjänst, nämligen att skapa varma källor åt sin älskade, hjälten Herakles, så att han kunde koppla av där efter sina bragder. Och vips så hade Hefaistos skapat de varma källorna i Aidipsos.

Enligt Wikipedia så finns 80 av Greklands 752 källor där och det är många kändisar genom tiderna som badat där. Som t ex Lucius Sylla (som regerade i Rom före Julius Caesar), Winston Churchill, Onassis och Maria Callas. Och så mina svärföräldrar som brukar åka dit varje år. På bilden ett av de privata badhusen (efter att jag tagit bilden blev jag utskälld av en vakt, för det var visst förbjudet att fota).

Vi badade INTE, men vi tog en kvällspromenad längs stranden.

En annan utflykt gick till en strand som hette Ellinika ("grekiska"). Den heter så för det var där den grekiska flottan placerade sej under sjöslaget vid Artemision den 11 augusti 480 f Kr. Motståndaren Xerxes persiska flotta låg några kilometer längre söderut, vid en strand som nu heter Vasilika ("kungliga") eftersom dessa båtar var kungligt stora. Ni ser, vart man än sätter fötterna så trampar man på historisk mark...Vi badade här och maken simmade ut till den lilla ön och tände ett ljus i kapellet.

Min favoritplats var den lilla hamnstaden Orei, en superviktig stad ända sedan trojanska kriget. Där låg fina båtar på rad.

En kopp kaffe smakade bra med utsikt över hamnen.

Och här försöker jag likna den lilla sjöjungfrun. Jättelikt, eller hur.

Veckans enda inköp blev ett par nya badtofflor.

På hemvägen stannade vi för att rasta i Nei Pori, vårt stambadställe under mer än 20 års tid. Vareviga sommar medan barnen var små så åkte vi hit på semester. Här finns nog en av Greklands längsta (flera kilometer) och bredaste sandstrand. Nu är det packat med folk här och hur många hotell och restauranger som helst (men ni ser att stranden trots det ser nästan tom ut!), men när vi började åka hit i början av 80-taket så fanns det bara några få hus och EN ENDA telefon i hela byn...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Evia, Euboia, bad, mytologi, historia, kurort ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/07/Badsemester_p%c3%a5_Evia,_del_1 Grekland nu c c
För att komma till Evia från oss så kör man riksvägen en bit förbi Volos och sen svänger man där det står Glyfa. Från Glyfa går det färja till Agiokampos på Evia. Färjan tar bara 20 minuter, så man är snabbt framme. Evia är Greklands näst största ö och är lätt att komma till. Förutom flera färjeförbindelser så finns det även en bro vid Chalkida längre ner på ön.

Så här ser Glyfa ut när färjan lägger ut.

Fiskmåsar följde förstås efter båten.

Väl på ön så svängde vi åt vänster mot stan Istiea, den största stan på norra delen av ön. Urgammal stad som Homeros nämner i sina texter. Stan deltog också i det trojanska kriget. Fast den moderna varianten var inte mycket att se så den fastnade inte på en enda bild.

I Istiea svängde vi av mot havet och den lilla byn Kanatadika. Några enstaka sommarhus, ett par tavernor och en semesteranläggning som heter Kouzelis apartments. Det var allt som fanns där. Lugnt och skönt, passade oss perfekt. Vi hyrde ett fullt utrustat rum med kokvrå i det här huset.

Vi passerade en väg, en parkering och sen var vi på stranden. Högst 50 meters promenad.

Och på stranden fanns det solstolar och parasoller för oss gäster. Några familjer med barn, några pensionerade par och så vi. Ingen trängsel alls.

Varje kväll vid åttatiden gick solen ned rakt över havet. Och solnedgångar kan man väl aldrig se sej mätt på.

Det sägs att jaktgudinnan Artemis minsann badade här i Kanatadika... Och bevis för att hon tillbads i området är att en by några kilometer utanför Istiea heter just Artemision. Där låg på den tiden även ett tempel till Artemis ära.

Två fisktavernor finns i byn. Tala om att sitta på stranden och äta. När vi satt där och åt och såg ut över havet så kände vi att DET HÄR är grekisk sommar när den är som bäst. Och faktum är att man kan uppleva detta nästan överallt i landet. Även i en liten håla som knappt finns på kartan.

Fortsättning följer i morgon!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Euboia, Evia, Artemis, Kouzelis Apartments, Istiea ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/08/06/Hemma_igen Grekland nu c c
Efter en helt internet- och datorfri vecka så är vi nu tillbaka hemma igen, efter underbart vilsamma dagar i Kanatadika på ön Evia.

Just nu är det uppackning, tvätt och annat som gäller. Men så fort det är undanstökat så ska ni få en reserapport med många bilder. Tills dess får ni nöja er med en bild på hur det såg ut på vår strand varje morgon kl 7 när vi tog dagens första dopp. Det var alldeles tyst, havet låg som en spegel och varje simtag var en njutning... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/30/Lite_fredagspladder Grekland nu c c
Den där eländiga strejken fortsätter. Idag hade regeringen och chaufförerna ett kritiskt möte, men resultatet blev att strejken fortsätter. Vilket betyder fortsatt bensinbrist, ännu fler förstörda produkter (t ex så har persikoskörden i Naousa har gått åt skogen eftersom frukten ruttnar i väntan på transport), semestrande familjer som inte kommer iväg - eller inte har bensin för att åka hem! - och en massa andra problem.

Fast nu tänker regeringen ta till tvångsåtgärder eftersom man anser att strejken är samhällsfarlig. Vissa chaufförer ska kallas in i tjänst och den som fortfarande vägrar får böter eller fängelse eller nåt sånt. Vet inte vad sånt kallas på svenska. Läs mer i Svenskan.

Själv lyckades jag i alla fall hitta bensin idag! En mack fick påfyllning (av en strejkbrytare??) och kön dit blev genast lång av bilar (fast kön syns inte på bilden). Så nu har jag full tank och vi måste bestämma oss. Ska vi åka iväg ca 30 mil på söndag och hoppas på det bästa? Eller ska vi riskera att bli fast där på Evia...

På tal om nåt trevligare så fyllde allas vår Mikis Theodorakis 85 år igår. Han firades med en stor konsert på Lykabettos i Aten, som kulturdepartementet stod bakom. En massa fina artister medverkade. Theodorakis är fortfarande aktiv även om han nu sällan orkar framträda. Men hans musik lever och har hälsan! Grattis på 85-årsdagen!

Igår hade jag ett ärende till Naousas ålderdomshem, som ligger strax utanför stan. Visst är det ganska fint? Fast fortfarande anses det här som en skam att behöva bo "på hemmet", helst ska man tas om hand av familjen.

Förresten, ser ni på EM i friidrott från Barcelona? Förra gången det var EM i friidrott var för fyra år sen, i Göteborg. Då var jag volontär, minsann! Jag servade tv-bolagen från olika länder och det var jättekul. Bilden visar när vi volontärer i de orange kläderna fick komma in på arenen under avslutningen. Fast det känns som om det var för ett helt liv sen, SÅ mycket har hänt sen dess...

Läs även andra bloggares åsikter om strejk, Grekland, Mikis Theodorakis, EM i friidrott ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/28/I_boktr%c3%a4dens_skugga Grekland nu c c
Den postitiva sidan är att det är superlugnt på vägarna. Tänk om det vore så hela tiden! Men de negativa effekterna är förstås allvarliga. Färskvaror som skulle ha transporterats har redan börjat förstöras och det saknas varor i affärerna. Dessutom får turismen, som haltat fram hela sommaren på grund av krisen, nu den verkliga dödsstöten. Det är just de här veckorna som grekerna har sin semester, men HUR ska de kunna ta sej till havet utan bensin? Varken bilar, bussar eller båtar (eller flyg för den delen) kan gå utan bensin!

SUCK, säger jag bara. Själv har jag än så länge is i magen, för vi ska inte åka till havet förrän på söndag...Dessutom har maken semester hela augusti så i värsta fall får vi väl åka lite senare. Det ordnar sej nog. (Svenskan har skrivit om strejken här)

Innan bensinen tog slut i vår bil så hann vi häromdan åka upp i bergen för en grillpicknick tillsammans med goda vänner. Vi var i Koutsoufliani på 1400 meters höjd och satt i bokträdens skugga (iklädda fleecetröjor och varma jackor. Ungefär som i den svenska sommaren).


Det grillades kött (fast jag höll mej duktigt till min diet och åt bara sallad).

Och ölen kyldes i naturens eget kylskåp, den iskalla bäcken.

Nu ska jag gå ut och inhandla ingredienser till fyllda paprikor och tomater.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, strejk, bensinstrejk, natur, berg, turism ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/26/Bokad_badsemester_och_bensinstrejk Grekland nu c c
Utan det blev Euboia - eller Evia som det uttalas. Greklands näst största ö, efter Kreta. Men ganska okänd för utländska turister verkar det som, kanske för att det inte går några charterresor dit?

Vi ringde först till några ställen på Lefkas, men fick nobben, inte en chans att hitta rum i början av augusti. Så då tänkte vi att det kanske är bättre med en plats som inte är riktigt så turistisk. Så när vi på Evia hittade ett pensionat som enligt reklamen låg 25 steg från stranden, ja då slog vi till. Byn heter Kanatadika och ligger ca 20 km från den populära badorten Edypso, där det finns varma källor. Man tar sej dit med en bilfärja som tar 20 minuter, lätt som en plätt. Bilden har jag lånat från Wikipedia och visar EN av Evias alla stränder.

Så på söndag åker vi dit och stannar en vecka för att koppla av. Om det nu finns bensin att få tag på, vill säga. Tankbilarna strejkar och just nu är det i stort sett slut på all bensin. Var ute för en stund sen och försökte tanka, men det var slut på de flesta ställen förutom på ett ställe där det var 25 bilar i kö. Löser det sej inte snart så kommer det att bli kolugnt på vägarna! (Bild från AP).

Läs även andra bloggares åsikter om Euboia, Evia, Grekland, bensinstrejk, grekiska öar ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/24/Att_v%c3%a4lja_och_vraka Grekland nu c c
Men årets sverigeresa gick upp i rök, så det blir varken Boden, Stockholm eller Alingsås. Istället sitter vi nu här med en stor karta över Grekland och försöker hitta på vart vi ska åka på semester.

Trots att vi bor här i Grekland så har vi nästan hela övärlden kvar att se. Så det är bara att välja och vraka. Till Korfu vill jag gärna åka igen! Sist jag var där var jag 22 år och rusade runt ön med en trimmad moped. Och på Rhodos har jag aldrig varit. Inte heller på den gröna ön Thassos.

Eller varför inte åka till Lesvos igen, där vi kan bo i sonens studentrum? Mamma Mia-öarna Skiathos och Skopelos är också fina, men det är dyrt att ta med sej bilen dit. Kanske vi skulle åka till ön Lefkada, dit man kommer via en bro? Västkusten är överhuvudtaget outforskat område för oss.

Känns lite lyxigt att bo i ett land där man kan välja bland hur många fina platser som helst. Och eftersom både maken och jag har rätt till en sorts turistkuponger för sju dagar så behöver det inte bli dyrt heller. Eller vad sägs om 8 eller 12 euro per natt? Fast jag vet inte om vi kan hitta plats på nåt sånt ställe just nu när det är högsäsong. Å andra sidan hör vi hela tiden om att det är få turister i år: grekerna har inte råd och utlänningarna har skrämts iväg till annat håll. Så man vet aldrig, ska ägna kvällen åt att kolla runt lite så får vi se var vi hamnar...
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, grekiska öar, semester, resor ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/22/Seder_och_bruk_vid_livets_slut Grekland nu c c
Att vara med om ett dödsfall och en begravning i Grekland är inte detsamma som i Sverige. Seder och bruk är helt annorlunda, och jag tänkte att det kunde vara intressant att berätta lite om hur det går till. För mej var det, som tur är, första gången som jag varit med om det på så nära håll.

I det här fallet skedde dödsfallet på sjukhus i Thessaloniki, vid halv elvatiden på kvällen. Ett par timmar senare var begravningsbyrån från Naousa på plats där för att föra kistan till Naousa. Vid två-tiden på natten anlände de till svägerskans hem.

Då hade ett par grannfruar och jag redan gjort plats i vardagsrummet, ställt fram ett litet bord med ett brinnande ljus och förberett en liten kanna med rökelse. Är man riktigt traditionell (vilket de flesta i den äldre generationen är), så täcker man också för speglarna med ett tygskynke. Varför man gör det vet jag faktiskt inte.

Kistlocket ställs på trottoaren utanför porten (så att alla ska se att det pågår dödsvaka) medan den öppna kistan tillsammans med två stora ljusstakar ställs i vardagsrummet. I trapphuset utanför dörren ställs en rund metallform med sand där alla som kommer kan tända ett ljus, precis som man gör i kyrkorna. Dörren in till lägenheten är vidöppen hela tiden.

Så länge det är natt så är den dödas ansikte täckt med ett vitt silkestyg, men så fort solen går upp så tar man bort det. Vi var åtta-tio personer som höll vaka under nattens timmar. Någon läste högt ur Psaltaren, vi andra satt i egna tankar eller också småpratade vi viskande med varandra. Den som ville kunde dricka en slät kopp kaffe för att hålla sig vaken. Allt var lugnt och inte alls skrämmande. Några "gråterskor" som mässade högt och ljudligt hade vi som tur var inte, det är nog så jobbigt ändå.

Vid sex-tiden på morgonen sattes dödsannonsen upp på elstolparna runt om i stan och därefter började människor strömma till. De kom med små buketter med vita blommor, de kysste ikonen och den döda och satt sen kvar en stund. Strax före kl 12 då begravningen skulle äga rum var det riktigt trångt.

Begravningsbyrån kommer sen för att placera kistan i likbilen. Den kör med 10-20 km hastighet och alla människor som samlats går i stilla procession efter bilen till kyrkan. Processionen gick vägen framför alla kafeterierna och det var fint att se hur alla som satt och drack kaffe, både ungdomar och äldre, ställde sig upp i respekt när vi passerade.

När själva begravningsakten är över i kyrkan passerar alla den öppna kistan och tar ett sista farväl. Därefter går processionen vidare till kyrkogården. Där sker allting väldigt snabbt och utan några särskilda procedurer. Locket läggs på, kistan sänks ner och den som vill kan slänga tre skopor med jord på kistlocket.

Sista anhalt är församlingshemmet där det bjuds på kaffe, en chokladbit, en kaka och lite risgrynsgröt. Där går det också fort, ingen sitter mer än några minuter, sen går man förbi de närmast sörjande, som sitter i rad vid utgången, för att beklaga sorgen. Och det är verkligen tur att det inte är långvarigt, för alla närmast sörjande är vid det här laget helt slut efter att ha vakat hela natten.

Några timmar efter begravningen kom prästen tillbaka hem till svägerskans lägenhet för att "välsigna" den, med böner och helgat vatten. Sen satt vi några stycken och pratade med denne ovanligt varme och godhjärtade präst och det blev ett oväntat fint samtal.

På tredje dagen efter dödsfallet så samlas man vid graven och prästen läser en text, man tänder ljus och önskar den döde "Gott paradis" (kalo paradiso). Sen brukar man gå hem och dricka kaffe med ett överdåd av kakor och pajer. Men vi är inte mycket för sånt där, så hos oss blev det bara en kopp kaffe i all enkelhet för de allra närmaste. På samma sätt samlas man sen på kyrkogården efter nio dagar, 40 dagar, sex månader, ett år osv.

Ungefär så går det till. Säkert finns det även många lokala variationer. Men det är imponerande att allt kan ske så snabbt (medan det i Sverige tar flera veckor att ordna en begravning). Och det är fint att så många kommer direkt för att vaka och för att hjälpa till. Trots att vi bor i en stad och inte på landet, så märker man verkligen att det finns ett starkt socialt nät, precis som i det gamla svenska bondesamhället. Och det känns som om döden är naturlig på nåt sätt, den är en del av livet.

Det blir inte så många bilder till det här "reportaget", för det känns för svårt. Men de två bilderna visar i alla fall kyrkogården i Naousa.

På tal om nåt helt annat så har maken och jag 26-årig bröllopsdag idag. Vi ska gå ut och äta en bit mat senare ikväll för att fira de många åren tillsammans...


Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, ortodoxa kyrkan, begravning, kyrkogård, död ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/20/Ofattbart Grekland nu c c
Vi fick beskedet när vi satt på utomhusteatern i söndags kväll och lyssnade på mellansonen som sjöng på scenen tillsammans med sitt band. Resten av natten hade vi traditionell vaka i svägerskans hem, tillsammans med nära vänner och släktingar. Begravningen skedde redan på måndag förmiddag kl 12 och det var flera hundra personer som kom för att hedra hennes minne.

Och alla sa precis samma sak, att det är ofattbart. Ofattbart hur hon som var känd i hela stan för sitt hälsosamma och sportiga liv kunde brytas ner så snabbt av sjukdom. Men för läkarna var det ett mirakel att hon levde SÅ länge, de trodde det skulle gå ännu fortare.

Det är ofattbart, det är svårt, det är orättvist. Men hon lämnade oss lugn och full av tillförsikt, buren av en stark tro och det är ändå trösterikt. Döden kom för tidigt, men hon var redo och det är det viktigaste av allt. Må hon vila i frid. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/15/Naousa_eller_Edessa__ Grekland nu c c
Naousa och Edessa har ett sånt där konkurrensförhållande som Stockholm och Göteborg ungefär. Typ vilken som är Sveriges framsida eller baksida, ni vet. Men här handlar det om vilken av städerna som är vackrast, grönast och har bästa vattenfallen.

Ok, jag håller förstås på Naousa, partisk som jag är...Men jag tycker om Edessa också.

Det finns flera vattenfall som störtar ner utför stupet.

Och man kan gå in bakom fallet också och låtsas att man är vid Niagara.

Sen har man gjort iordning och renoverat ett gammalt industriområde i anslutning till fallen.

Husen har den traditionella makedonska stilen.

Och utsikten över slätten går inte av för hackor. Särskilt inte i kvällsskymningen.

Vi satte oss på ett strategiskt placerat café och intog ett glas färskpressad juice.

Det var en skön kväll. Och för en stund glömde vi nästan alla tråkigheter. Idag är det strejk igen, har ni hört det förut? Och temperaturen ligger på 35 grader i skuggan. Nu ska jag laga falaffel, eller "revithokeftedes".

Läs även andra bloggares åsikter om Naousa, Edessa, Grekland, vattenfall ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/11/Tyskveckan_%c3%a4r_%c3%b6ver Grekland nu c c
I fredags kväll åt vi avskedsmiddag på en taverna i Arkochori. Men innan det mörknade gick vi först en promenad bland de renoverade stenhusen i byn.

Byns centrala lilla torg har två tavernor.

Det här rosa nyrenoverade huset är till salu, ifall nån är intresserad.

Mat, musik och dans i en svart men ljummen natt. En oslagbar grekisk kombination.

I morse drog vi en stor suck av lättnad över att veckan med tyskarna gått som den skulle. Och att den nu är över. För de här dagarna har vi sett hur tillståndet för systern-svägerskan snabbt blivit sämre och det har inte varit lätt att försöka "hålla masken" och låtsas som ingenting inför tyskarna.

Nu är vi lediga framöver och tar en timme i sänder. Det var planerat att vi skulle åka till Sverige om en vecka, men för tillfället är resten av sommaren ett stort frågetecken. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/08/Ving%c3%a5rdsbes%c3%b6k Grekland nu c c
Idag på morgonen hade tyskarna och vi träff i parken. Denna härliga plats, två minuter hemifrån. Först bjöd maken på en kort historielektion.

Sen tog vi den obligatoriska gruppbilden.


Efter en promenad via stans universitetsfilial nådde vi Dalamaras vingård. Min favorit. Där berättade Jiannis, vinodlare i femte generationen, om produktionen av druvan xinomavro.

Inomhus har han samlat gamla redskap och grejer från förr.

Härliga gamla textilier och foton av förfäderna.

En gammal spegel som hälsar gomorron - kalimera! Om man tittar noga kan man i spegeln se den stora koppargrytan där man på hösten bränner tsipouro.

Det dräller alltid av katter på vingården, både stora och små. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/07/Sp%c3%a4ckat_program Grekland nu c c
Borgmästaren tog emot oss i måndags och han berättade lite om Naousas historia.

På kvällen blev det promenad i stan och ett besök i en ortodox kyrka, tillägnad S:t Georg (han med draken).


En ung präst berättade om kyrkans historia, men berättade också om hur nattvarden går till och vad den symboliserar.

Sen lät han oss klättra upp 79 trappsteg i den 200 år gamla klockstapeln (den är normalt inte öppen för besök).

Och det var underbart vackert där uppe i skymningen, mitt bland de stora kyrkklockorna.

Kvällen avslutades med stjärnvisning i parken, då det även kom en massa annat folk.

Igår blev det besök på Aristoteles skola förstås.

Alla tycker det är spännande att gå in i grottorna dit man kom för att offra djur och annat för ett par tusen år sen.

Två av de imponerande gravarna i Lefkadia utanför Naousa fick också besök. Så här ser byggnaden ut utanför, inne får man ju inte fota.

Idag blir det besök i Veria och Vergina. Men jag ska ta hand om svägerskan istället och se till att det finns mat på bordet när alla kommer hem.

Dagen avslutades med ett party hemma hos en av de grekiska familjerna (de tyska eleverna bor i olika grekiska familjer). Pizza, chips, öl, läsk, vrålhög musik - och så lite dans. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/07/04/Tyskarna_har_anl%c3%a4nt Grekland nu c c
Tyskarna anlände med buss från flygplatsen och vi var på plats för att möta.

Varje grekisk familj tar hand om en elev och vi tar som alltid hand om Eberhardt, den tyske läraren som varit i Grekland massvis av gånger och pratar flytande grekiska.

Hela veckan blir det guidning, studiebesök och diverse annat. Brukar vara jättetrevligt, det vet vi för det är inte första gången vi är med i det här utbytet.

Fast oron hänger som en mörk skugga över oss och dämpar glädjen den här gången, oron för vad som ska hända med svägerskan en trappa ner. Läget är mycket allvarligt och det enda vi kan göra är att ta en dag i sänder.

Glädjande är dock att dottern och hennes man nu sitter på båten från Lesvos med sitt flyttlass och kommer till Naousa i morgon (för vidare flytt till Kreta i augusti)! Har inte träffat dom sen i påskas så det ska bli riktigt mysigt. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/29/Livets_nyckfullhet Grekland nu c c

Det här är ingen cancerblogg, utan en Greklands-blogg. Jag skriver visserligen om min cancersjukdom ibland, men helst så lite som möjligt. Och just nu, när jag nyss fått veta att alla mina provsvar är ok, så finns det ingen anledning att ens nämna sjukdomen på ett tag.

Trodde jag. Men livet är oberäkneligt och nyckfullt. Det pendlar mellan toppar och dalar, mellan lycka och elände och alla gråzoner däremellan. Och då kan det bli så att samma dag som jag fick mitt positiva besked så åkte min svägerska, alltså makens syster, in på sjukhus för en obestämd smärta i mellangärdet som pågått ett par veckor, tillsammans med lätt feber. Och efter diverse undersökningar så visar det sej att det är cancer. Idag, tio dagar senare, påbörjar hon cellgiftsbehandlig.

Det är ofattbart. Det är som en blixt från en klar himmel. En piggare och friskare person får man leta efter. Hon är i min ålder men ser minst 15 år yngre ut, hon brukar promenera 8 km och simma 1000 meter - varje dag.

Hon bor i lägenheten under oss. Varje morgon vid halv nio-tiden kommer hon upp och vi dricker morgonkaffe hos mej. Och varje eftermiddag vid 5-tiden dricker vi en kopp nere hos henne. Hon har funnits där som ett stöd ända sen vi flyttade hit och naturligtvis även under den tid då jag var sjuk.

Nu sitter vi där och dricker kaffe och plötsligen hänger cancerspöket över axeln på oss båda två! Men nu är det ombytta roller. Nu är det min tur att vara stark och ett stöd istället, jag som vet hur det är...Men mitt i chocken och bedrövelsen så blir jag också så förbenat ARG på denna sjukdom som slår så blint och som dyker upp när man minst anar det. Vad ÄR det för fel och VARFÖR är det så många som blir sjuka??

Just nu känns det som om alla våra planer för sommaren hänger i luften. Vi får avvakta och se vad som går att genomföra. Det finns ju två svärföräldrar i 80-årsåldern också som måste tas om hand och som ännu inte vet hela sanningen.

Ja, det här är alltså anledningen till att jag varit lite oinspirerad på bloggen den senaste tiden. Livet har gett oss en smäll igen. Men vi är inte däckade än, bara rejält omskakade. Och både svägerskan och vi andra är helt överens om att ge sjukdomen en tuff match och kämpa hårt. Kämpa för livet.
Läs även andra bloggares åsikter om cancer, bröstcancer, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/29/%c3%84nnu_en_strejkdag Grekland nu c c
Och protesterna är förståeliga. Höjd pensionsålder i kombination med sänkta pensioner är inget man applåderar precis. Och detta tillsammans med flera andra försämringar i socialförsäkringssystemet, vilket innebär att många års facklig kamp plötsligen gått till spillo. Läs även SvD.

Även i Naousa demonstrerades det i morse förstås. Samma personer, samma fanor och banderoller som så många gånger förr. Undrar hur många såna här bilder jag tagit genom åren?

Annars är det en stor dag kyrkligt sett idag. De två stora apostlarna Paulus och Petrus har namnsdag. Extra stort firande är det i grannstaden Veria där Paulus stått och predikat en gång i tiden. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/27/Grekiska_%c3%b6ar_-_till_salu__ Grekland nu c c
Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Höll på att sätta morgonkaffet i halsen igår när jag läste rubriken "Skuldtyngt Grekland ska sälja sina öar".

"Nyheten" kommer från Guardian där det sägs att landet nu förbereder sej på att sälja eller leasa ut några av de ca 6 000 öarna, för att få in pengar.

Men det här är förstås inte riktigt sant. Regeringen har skickat en skarp protest till Guardian och bett dem dra tillbaka artikeln (vilket väl är svårt när den redan är tryckt) eller att publicera protesten i nästa nummer. Fast skadan är tyvärr redan skedd eftersom nyheten valsat världen runt via nyhetsbyråerna och ev rättelser aldrig är lika "populära". (Den som kan läsa grekiska kan läsa protesten här)

Det som är sant är att vissa små öar eller delar av öar ägs av privatpersoner, som förstås har rätt att sälja sin mark om de vill. Och några såna öar är till försäljning sedan en tid tillbaka. Det är alltså ingenting nytt.

Men att staten nu sitter och försöker sälja ut mark på öarna till ryssar och kineser för att rädda landets ekonomi, ja det är "ren förolämpning" och helt orealistiskt, skriver regeringens talesman.

Så jag tror ingen behöver vara orolig. De fantastiska grekiska öarna kommer nog även i fortsättningen att vara just - grekiska! (Bilderna tog jag på ön Lesvos i oktober).

Säger jag som just nu tittar ut över ett Naousa som håller på att dränkas i ett skyfall. Nä, nu ska jag kolla in Sommar i P1, dags att börja lyssna!
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, grekiska öar, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/26/Min_midsommar Grekland nu c c
Glad midsommar på er alla! Hoppas ni firat och fångat ljuset från sommarens höjdpunkt! Själv plockade jag min midsommarbukett redan Första Maj!

Jag har inte firat en vettig midsommar på många år. Vet inte varför, men just midsommar har aldrig varit nån höjdare här hos oss svenskar i Grekland (i föreningen i alla fall). Kanske för att det är svårt att samla ihop folk den här tiden. Svenska skolan har slutat och folk har redan åkt iväg. Dessutom är det ju MÖRKT på natten här, även vid midsommar!! Ok, solen går inte ner förrän vid halv tio, men då är det som att dra ner en svart gardin. Inga magiska ljusa sommarnätter här inte...DET saknar jag!

Så om jag ska beskriva min midsommar i fredagstemat Show and tell (temavärd är HeLena), så blir det inga blommor och blad och små grodor. Istället blir det en midsommarafton i Thessaloniki, för det var där jag var hela dan igår.

Det började med ett besök på sjukhuset för spolning av port-a-caten (venkatetern vid nyckelbenet). Gick fort och lätt. Sen raskt vidare till den svenska högborgen. Just det, IKEA. Kanske skulle det finnas nån liten sillbit där eller nåt annat som påminde om midsommar? Nix. Men handlade diverse småsaker gjorde vi och vinden fladdrade i de svenska och grekiska flaggorna.

Eftersom maken var med så gjorde vi sen ett stopp på planetariet. Dvs "Science Center and Technology Museum NOESIS". Ett ställe typ Cosmonova i Stockholm.

Där kan man se film och vara med om olika vetenskapliga aktiviteter. En liten affär finns förstås och där hittade vi makens bok om de 88 stjärntecknen, "ΟΥΡΑΝΟΓΡΑΦΙΑ". Det är den blåa i mitten.

Planetariet ligger på en höjd med utsikt över stan och havet. Vi intog ett stort glad färskpressad apelsinjuice i cafeterian och njöt av utsikten.

Så småningom träffade vi mellansonen som för tillfället bor i Thessaloniki. Vi åt en lätt kvällsmat på tavernan Ouzou Melathron. Den är populär för sina smårätter.

Men själv uppskattar jag den mest för de fantastiska figurerna uppe vid takåsarna! De är relativt nygjorda men visar scener från ett Thessaloniki förr i tiden. Här kan ni läsa ett inlägg jag skrivit för Travelstart om tavernan.

Den långa dagen avslutades i hamnen. Där la båten Lissos till vid 23-tiden och vi kunde krama om minstingen som kom från Mytilini. Nu har han sommarlov! Sen återstod bara de 90 km hem till Naousa i den MÖRKA midsommarnatten.

OJ DÅ! Just när jag skrivit färdigt inlägget så ser jag att gårdagens tema INTE var midsommar, utan "Meningen med livet"...Haha, vilken flopp. Men det gör inget, kanske jag återkommer nån annan dag om HeLenas tema, om andan faller på!

Läs även andra bloggares åsikter om midsommar, Grekland, Thessaloniki ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/23/Sm%c3%a5_eldar_mot_m%c3%b6rka_krafter Grekland nu c c
Det som eldas upp är de blomsterkransar som vi band på Första Maj och som sen dess hängt på balkongen. Svägerskan och jag var ute i god tid den här gången och brände upp våra kransar redan igår för säkerhets skull (vi såg fel i almanackan...). Strunt samma. Vi hoppade i alla fall över elden tre gånger och det sägs att vi därmed har besegrat alla onda makter (och den här gången var vår önskan starkare än någonsin).

Och ikväll stötte maken och jag på ett gäng i närheten av idrottsplan som eldade sina kransar.


Barnen hoppade med glädje fram och tillbaka över elden.

Det finns också en annan tradition just den här natten. Och det är att man går ut och plockar oregano, innan solen går upp. Oregano från denna natt har alldeles extra god kvalitet och inverkan. Visst liknar det vårt plockande av midsommarblomster?

Det var klart i luften ikväll och molnen gjorde roliga mönster, typ en tusenfoting, på himlen.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, tradition, eldar, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/22/En_blommande_tratt Grekland nu c c
Annars är grannens blommande träd underbart vackert just nu. Jag njuter av det från min balkong. Vet inte vad det heter på svenska, har försökt hitta det i mina böcker. Kanske är det Campsis Radicans? Nån blomkunnig som vet?

Grannarna själva vet inte heller vad det heter, de kallar det bara för "χωνάκι" som betyder tratt eller strut.

Sen är det strejker på gång igen. Det nya socialförsäkringssystemet diskuteras i riksdagen och det är strejker mest varenda dag.

Vädret är svalt och skönt, häromkvällen var det bara 18 grader. Men det är ändå tillräckligt för att vår solfångare på takterrassen (eller bavrulle som minstingen kallar dom för) ska ge oss varmvatten. Vi har haft den här mackapären i snart 20 år, men häromdan var det som om jag såg den för första gången, visst är det konstigt...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, natur, blommor, strejker ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/20/Br%c3%b6llopsl%c3%b6rdagen Grekland nu c c
Vid 16-tiden igår satte jag på datorn för att kolla lite nyheter. Och då ser jag att Svt visar bröllopet LIVE. Så där blev jag sittande i två timmar, fastklistrad, och följde hela vigseln och turen runt stan. Kändes faktiskt rätt häftigt att kunna vara med i direktsändning hemma i mitt grekiska sovrum.

Inte för att jag är nån rojalist, jag är nog ganska neutral i den frågan, men visst var det vackert, det går inte att komma ifrån. Pampigt men utan överdåd, vackra vyer från kära Stockholm, men framför allt kändes det äkta. De såg verkligen så lyckliga ut...

Och MIN lycka var gjord när plötsligen ungdomsidolen Björn Skifs står där, still going strong, och sjunger som en gud under Storkyrkans kupoler! Då fällde jag ännu en liten tår av rörelse.

Annars har inte bröllopet varit nån stor nyhet här i Grekland. Ok, vissa tidningar har skrivit om det på sitt sätt. Vissa har inriktat sej på vad bröllopet kostat men de flesta har konstaterat att storyn är värre än en såpopera: prinsessan som gifter sej med sin tränare...

Grekerna är definitivt inga rojalister, tvärtom. Här slängde man ju ut sina kungligheter, Konstantin och Anne-Marie, på 60-talet (bilden som visar när de var på semester i Grekland förra året är lånad fr Svensk Damtidning), så de flesta gör narr av allt som har med kungahus att göra.

Nu är det slut på värmeböljan. Det är hyfsat svalt och det spöregnade igårkväll. Så nu kan man andas och börja gå ut ur huset igen. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/18/Halv%c3%a5rskoll_-_med_gott_resultat! Grekland nu c c
Och fredag betyder tema i Show and tell, och idag är temat "Halvårskoll". Och som alla trogna läsare av den här bloggen vet, så är min första och spontana association på det ordet de läkarundersökningar jag gör varje halvår pga bröstcancern. Det är min alldeles privata halvårskoll. Och just nu, ända sedan skelettröntgen för två veckor sen, som var den sista undersökningen, så går jag i väntans tider, i väntan på ett besked.

Och är det inte märkligt! Precis när jag sätter mej för att skriva det här inlägget på tema Halvårskoll, då ringer telefonen och det är från onkologen på sjukhuset i Thessaloniki. Jag håller andan och hjärtat slutar slå innan jag uppfattar att rösten i luren säger att "alla dina undersökningar är bra. Nästa undersökning blir om ett halvår"!! Ett ton oro bara rasar av mej i samma sekund...

För så är det ju. Har man haft cancer så ligger oron där på lur hela tiden. Och särskilt de här första åren efter operationen, då risken för metastaser är som störst. Men varje gång jag får ett positivt besked så känns det som om jag får livet till skänks ett halvår till!! I alla fall vet jag att jag i detta NU är frisk! Och mer än så vet ju egentligen ingen av oss.

Tillbaka nu till HeLenas fredagstema som är en tillbakablick på det senaste halvåret, i text och bild.

Januari. Då hade vi årsmöte i svenskgrekiska föreningen och jag valdes till ordförande ett år till. Det kom visst några flingor snö också. Och i fontänen på torget firades Trettondagen genom att man välsignade vattnet och kastade i ett kors.

Februari. Ja, det är detsamma som karneval i Naousa! Tio dagars intensivt firande som inte liknar nånting annat, måste upplevas på plats. Den här månaden var jag också i Aten för att skriva om Svenska kyrkans flytt in till Plaka.

Mars. Sverige! Kom iväg till sist, trots att flygstrejken gjorde att resan blev uppskjuten två dagar. Och SÅÅ mycket snö och sån kyla tror jag inte jag upplevt sen jag var liten.

April. Månaden inleddes med en ovanligt tidig påsk. Grillat lamm, målade ägg och uppståndelse. Sen blev det lite turer uppe i bergen. Och den ekonomiska krisen började hetta till.

Maj. Vi var på en härlig tripp till Bulgarien över en helg. Men annars var det demonstrationer och bråk om de ekonomiska sparkraven som mest dominerade tillvaron.

Juni. Matfestival i Thessaloniki. Målning och renovering här hemma, fy vad stökigt. Och läkarundersökningar! Med gott resultat, jippie... (Och stort tack till alla er som hoppats, bett, hållit tummar och tår, jag vet att ni är många och det värmer!) ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/16/Bakom_st%c3%a4ngda_luckor Grekland nu c c
Det var inte förrän jag bott ganska länge i Grekland som jag insåg varför folk här gömde sej bakom stängda fönsterluckor. I början kunde jag inte begripa varför de satt och ugglade därinne i mörkret, mitt på blanka dan. Desutom måste det ju bli hemskt varmt därinne! Varför öppnar de inte och släpper in lite frisk luft istället!

Tänkte jag på mitt typiskt svenska sätt. Det tog ett tag, men nu har polletten ramlat ner. Nu fattar jag ju att det blir ÄNNU varmare inomhus om man öppnar fönstren och släpper in den 36 gradiga värmen. Det bästa är att stänga till och kura därinne tills solen gått ner åtminstone.

Fast jag tycker inte om det. Jag är van vid att ha fri sikt utåt och därför har vi inte heller som de flesta greker gardiner som täcker hela fönstret. Men när det som nu är stekhett ute, ja då stänger jag fönsterluckorna i det rum där jag vilar middag för att det ska bli någorlunda svalt. Maken däremot är helt och hållet motvalls i den här frågan. Han vägrar dra för några luckor, han vilar helst med solen skinande rakt i nyllet...Följden? Jo, vi vilar middag i skilda rum förstås.

För vila middag är ett måste hos oss. Åh, jag är så glad i min middagsvila! Att utan dåligt samvete få sträcka ut sej på sängen och läsa en god bok (just nu Mankell), att slumra eller sova nån timme, det är SÅ skönt. Sen orkar man ju hålla igång till midnatt minst. I grekiska småstäder är hela rytmen anpassad efter det här. Alla affärer och arbetsplatser stänger kl 14 för att öppna igen vid fem-halv sex. För här hinner man ju hem för att äta middag och vila en stund, vilket man inte gör i storstäderna.

Bilderna på fönsterluckorna tog jag på Lesvos när jag var där i oktober. Det här huset har sonen som utsikt från sin balkong. På öarna tycker jag det verkar vara ännu vanligare att man har stängda fönsterluckor, kanske det beror på att det blåser mycket? Eller finns det nån annan förklaring?

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, värme, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/14/Skolavslutning Grekland nu c c
Och idag var det skolavslutning i Grekland, i alla fall för låg och mellanstadiet. Man går efter datumet och inte veckodagen, är 14 juni en måndag så blir det avslutning då. Punkt. De större klasserna skriver prov veckan ut.

Här är det några skolbarn som visar upp sina danskunskaper. Grekisk dans som synes.

Blir alltid lite fånigt tårögd när jag ser finklädda barn på avslutning. Jag gick förbi några skolor och stod där och kikade in genom grinden. Det är väl minnen och nostalgi från de egna barnen skolavslutningar som ploppar upp kan jag tro. Och detta trota att avslutningarna här i Grekland inte är sådär ljuvligt vackra och stämningsfulla som svenska skolavslutningar kan vara, här kan det vara lite hur som helst. Precis som i den här skolan där alla tre barnen gått, här rockar småttingarna loss till modern musik.

Annars börjar vi väl kunna ta oss fram i lägenheten i alla fall, ett framsteg bara det. Ser fram emot att snart få hänga upp lite nytt på de nymålade väggarna, t ex en del av de tavlor som min mamma målat. Man måste ju förnya sej, i alla fall vart tionde år sådär... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/13/Varmt,_r%c3%b6rigt_och_fotboll Grekland nu c c
Vi skulle flytta till Grekland det året i juli, alla saker skulle sorteras, slängas, skänkas bort eller packas. Och inte bara packas, utan också tas isär i sina minsta beståndsdelar. För flyttbilen tog ju betalt per kubik, alltså måste allt vara så smått som möjligt. Med andra ord en salig röra.

Det var som sagt ovanligt varmt den sommaren, precis som här (idag hade vi 34 grader i skuggan). Så svetten rann.

Och som om det inte räckte med det. Mitt i alltihop var det också FOTBOLLS-VM! När vi höll på som bäst att packa, då -94, ja då var det för match. Allt flyttbestyr avstannades och maken placerade sej i soffan för att följa vareviga match.

Precis så är det nu också. Två gånger om dan avstannar allt och tvn slås på. För fotbollen är ju helig, det vet vi ju (särskilt i Grekland). Fast Greklands insats igår var visst inte mycket att hänga i julgranen, hörde jag sägas. Själv kollar jag bara när Sverige spelar på VM-nivå, så i år slipper jag.

Fast igår kväll gick vi ut för att se matchen, för att få lite luft efter slitet inomhus hela dan. Varje café med självaktning smäller upp en enorm storbilds-tv såna här dagar, så det var bara att slå sej ner under lindträden vid parken, det fanns tv-skärmar vart man än tittade. Maken kollade på fotboll och jag kollade på folk som promenerade förbi. (Och som ni ser på bilden så var det fler än jag som inte brydde sej om vad som hände på skärmen). Så med en iskall öl och lite nötter i den ljumma kvällsluften blev det ganska ok till sist.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, fotbolls-VM, flyttning ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/12/En_dagsresa_i_tiden Grekland nu c c
I vilket fall som helst så var det temadag i Show and tell igår, "Resa i tiden" och det är HeLena som är temavärd i juni. Och då kan jag nog säga på en gång att jag sällan sitter och längtar till en annan tid, varken till gamla tider eller framtiden. Är nog ganska nöjd med att leva i just den här tiden. Är heller inte sådär överförtjust i filmer eller böcker som skildrar andra tidsepoker.

Men visst, ibland undrar man ju. Man undrar hur det EGENTLIGEN var, då på 300-talet f. Kr, när Aristoteles höll till här i trakten av Naousa. För om jag fick resa i tiden för en dag, ja då skulle jag nog vilja förflytta mej 2 300 år tillbaka i tiden, till samma plats där jag nu bor.

Jag har ju skrivit om det många gånger här på bloggen, hur fascinerad jag är av just den tanken, att den store filosofen Aristoteles undervisade kungasonen Alexander här. Han trampade samma mark som jag trampar, han såg samma berg torna upp sej. Och särskilt när jag är vid "Aristoteles skola", då brukar jag liksom förflytta mej tillbaka i tanken och försöka se framför mej de spralliga rikemanssönerna på 12-13 år som under ett par år fick gå i internatskola här. Hur var de klädda? Var de tvungna att bära fotsida kläder eller kunde de ha kortbyxor i värmen?

Platsen där skolan låg har tre grottor, undrar om de fick gå in där bland fladdermössen? Eller var grottorna förbjudet område eftersom de var offerplatser? Kan tänka mej att de, som alla barn, var nyfikna på grottorna i alla fall.

Sen undrar jag om Aristoteles var sträng? Eller var han mild och vänlig? Och hur fritt kunde eleverna diskutera med honom? Han borde väl ha varit en god pedagog i alla fall kan man tycka. Undrar om han tog Alexander i örat nån gång? Eller behandlades han, som son till kungen, annorlunda än de andra?


Och hur såg staden Mieza ut egentligen? Den som då låg där i anslutning till skolan, ett par kilometer från dagens Naousa, Att den var ett betydande centrum kan man förstå av alla fynd som hittats, av enorma gravkamrar och av den stora amfiteatern som kom i dagen för bara tio år sen. Där tror man att "Backanterna" av Euripides hade sin urpremiär. Och om bara arkeologerna i Grekland haft lite mer pengar så hade man säkert hittat en massa annat också. För ett par månader sen hittades t ex en stor myntskatt som man också förknippar med Alexander den store.

Visst vore det spännande att få förflytta sej tillbaka till den tiden, det medger jag, i alla fall för en dag! Men sen är jag nog nöjd över att vara tillbaka till juni 2010 igen...

(Tyvärr blev det lite dåligt med "show", skulle gärna ha åkt runt och plåtat lite extra för det här temat, men det hann jag inte, så ni får hålla tillgodo med bilder som en del av er sett förr)

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Naousa, antiken, arkeologi, Alexander den store, Aristoteles ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/11/Herr_P%c3%a5f%c3%a5gels_%c3%a4ventyr Grekland nu c c
Min vän herr Påfågel (som jag skrivit om ett otal gånger) är för det mesta på rymmen från parken där han egentligen hör hemma. Mest håller han till i vårt kvarter där han skränar och har sej. Och när han får chansen så äter han gärna upp grannens kattmat.

Ibland är det med risk för att bli överkörd som han tar sina promenader hit. Mitt i gatan går han, som alla andra greker (några trottoarer finns ju inte).

Och idag hittade han ett nytt ställe att utforska, nämligen grannens tak. Han dök plötsligen fram där bakom grenarna.

Sen spatserade han fram över taket.

Och väl framme vid kanten kikade han ner. Hm, undrar om man vågar hoppa - eller ska man ta till vingarna kanske?

Ja, det är nog bäst att flyga! Tänkte herr Påfågel och gled iväg i luften... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/10/En_ryss_i_v%c3%a5rt_hem Grekland nu c c
Sitter fortfarande fast i ett obeskrivligt kaos. Precis som när man flyttar så upptäcker man såna här gånger hur FÖRSKRÄCKLIGT mycket saker man har!! Var i hela friden fick vi plats med allt det här? Och varför samlar man på sej så mycket? Själv är jag beredd att slänga ut hälften på stört, men är man gift med en ekorre så är inte det så populärt...suck.

Vår målare heter i alla fall Viktor och är ryss. Han kommer från det som förr hette Leningrad. Han blev alldeles lyrisk när han klev in genom dörren och fick se alla våra bokhyllor med böcker: "I ett sånt hem är jag uppvuxen", sa han och ögonen lyste. Hans pappa var historiker och har skrivit 40 böcker. Viktor själv har studerat psykologi och pedagogik på universitetet i Moskva - men utvandrade till Grekland för 17 år sen tillsammans med fru och son på grund av arbetslöshet. Nu jobbar han som målare och hantverkare i Naousa medan frun, även hon med universitetsstudier bakom sej, städar på sjukhuset...

Viktor berättar att det gått bra med jobb ända tills nu, men den senaste vintern var den sämsta hittills. I den ekonomiska krisens spår avstår förstås folk från att renovera, man skjuter hellre upp det och väntar på bättre tider. (Det är bara vi som gjort tvärtom, väntat med att måla i tio år tills krisen kom :=)

Idag kunde vi inte ens komma åt spisen eller kylskåpet, så det fick bli lunch ute, på "strandvägen". Det var härligt att få komma ut en stund i friska luften och sitta under lindträdets skugga.

Annars har värmen kommit på besök och behagat ge oss temperaturer på ca 30 grader. Det positiva i det är att allt nymålat torkar fort som sjutton.

Sen har vi fått årets första persikor! En av alla våra snälla grannar kom med två såna här påsar till oss, så nu är kylskåpet fullt.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, ekonomisk kris, Ryssland, hantverkare ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/08/Insn%c3%a4rjd Grekland nu c c
Här i Grekland tapetserar man inte, man målar. En del människor är sådär otroligt duktiga och målar hela huset vart tredje år eller nåt. Men såna är inte vi. För oss är detta ett bamsestort projekt som vi inte orkar ta oss an mer än en gång per decennium eller så. Och nu är det dags.

Så nu ska alla möbler flyttas till mitten av rummen, allt ska täckas med plast och det är en förskräcklig röra. Och detta ärskilt eftersom vi har en biljon böcker, kassetter, prylar och diverse annat på en liten yta. Och när man börjar flytta på möbler som man annars aldrig rör, ja då kommer det fram både det ena och det andra som måste sorteras, slängas, kollas. Ja, ni vet.

Målaren kommer i morron bitti. Och på tre dar hoppas han vara färdig. Och då är nog jag färdig också (det är jag förresten redan). Men det ska bli underbart när allt är klart, för jag har längtat efter att få det lite fräscht, och särskilt i de utflugna barnens rum. Återkommer med fler rapporter om jag lyckas hitta datorn bland alla grejer... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/07/Matfestival Grekland nu c c
Helgen som gick bestod av lite blandad kost. En del sol, tre delar regn, ett föredrag om klimatet, promenader, en kväll på pizzeria - och så matfestivalen Food for Good.

Food for Good är en internationell matfestival som varje år äger rum i Kalamaria utanför Thessaloniki i början på juni. Föreningar från 41 olika länder deltar med traditionell mat. Och alla intäkter går till välgörande ändamål.

Platsen är Plaz Aretsou, alldeles vid vattnet.

Där får varje land ett eget litet stånd där man kan duka upp sina godsaker. Som tur är så finns det skydd över borden för igår kom det skurar titt som tätt.

Och vi i svensk-grekiska föreningen deltar förstås. De senaste åren har vi gjort smörgåstårta - stor succé! Men på grund av att de är lite besvärliga att frakta, att hålla kalla (ibland är det VARMT så här års!) så bestämde vi oss i år för att bjuda på nåt annat. Nåt enklare. Och det blev köttbullar, rödbetssallad, knäcke och svensk ost.

Gott det också tyckte vi. Men ingenting går upp mot smörgåstårta! Vet inte HUR många som kom för att fråga var "den där salta tårtan med lax" är. Det blev många besvikna miner när folk förstod att vi inte hade gjort nån sån i år. Fast vi försökte se glada ut ändå!

Suck. Så tyvärr blev det en hel del köttbullar och sallad över. En del tog vi hem igen och en del gav vi bort till institutioner som arbetar med hemlösa och flyktingar och som är tacksamma för alla bidrag.

Våra närmaste bordsgrannar på festivalen var Republiken Kongo.

Lite längre ner huserade våra geografiska grannar Finland!

I vilket fall som helst så är det en trevlig tillställning. Men nu får föreningsaktiviteterna ta semester över sommaren.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, mat, Thessaloniki, svenska föreningen ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/04/I_staden_eller_p%c3%a5_landet_ Grekland nu c c HeLena som hittat på vilket tema vi ska skriva om i Show and tell. Och idag heter temat "I staden/på landet".

Hm, undrar vad hon hade i tankarna med detta? I staden, på landet...Vet inte, men jag börjar väl skriva nåt som utgår från mej själv så får vi se var vi hamnar. Och då måste jag konstatera direkt att jag aldrig i hela mitt liv bott på landet. Alltså ute på landsbygden eller i någon liten by eller i nåt rött hus med vita knutar. Och jag har aldrig nånsin velat det heller.(Fast efter 16 år utomlands så älskar jag numera de här husen...)

När jag var yngre så skulle jag ha uppfattat det som ett grymt straff att tvingas bo på landet. Vadå, där är det ju tyst, öde, mörkt och kusligt på nätterna. Och tråkigt, inte ett liv så långt ögat når. Sen finns det ju läskiga djur och insekter där också, nä usch för landet.

Istället har jag alltid älskat stora städer (även Nässjö räknades till "landet" när jag var 20...). Städer med fart och fläkt, folk och liv, saker som händer hela tiden. Så det var helt naturligt att jag efter skolan först flyttade till Göteborg och sen till Stockholm. Och stortrivdes.

Men NU då, nu bor jag ju i en liten håla?? Naousa med sina 23 000 invånare är ju ingen stor metropol precis. Tvärtom, den känns mycket mindre än en svensk stad av samma storlek. Så för mej är det nästan som att bo på landet. Varför trivs jag här nu då??

Tja, det är nog bara att erkänna: jag har helt enkelt blivit äldre och klokare. Nu gillar jag att det är nära till saker och ting, jag uppskattar tystnaden och lugnet (men allting är ju relativt, för det är betydligt mer liv i luckan här än i en svensk småstad!) och jag inser numera fördelarna med att alla känner alla och att det finns ett socialt nät.

Men att flytta ut på RIKTIGA landet vet jag inte om jag nånsing kommer att göra. Just nu bor vi mitt i stan (fast på en ganska lugn gata, bilden visar utsikten från min balkong), dessutom bor vi i lägenhet och jag är sån att jag känner mej tryggast när jag hör att det finns folk i närheten.

Däremot vet alla som läst den här bloggen att jag älskar naturen! Så för mej är kanske det maximala att ha det just så här: att bo i centrum av stan men ha hela den underbara vilda naturen runt knuten (och dessutom storstaden Thessaloniki inom räckhåll, se bild).
Slutsats: Jag är och förblir en stadsbo - som älskar att besöka landet... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/03/Blomster_och_sk%c3%a5despel Grekland nu c c
Och med sånt väder så blir det skådespel på himlen av regnbågar nästan varje kväll. Obs regnbågar i plural. Igår bjöds vi på två stycken, en stark och en svag.

Och idag påbörjades en blomstermässa i parken, under den stora, flera hundra år gamla platanens lövverk.

Skol-och dagisklasser var där och fick lära sej lite om blommor och blad. Själv köpte jag ett par nya krukväxter till balkongen.

Och sen kunde jag inte motstå ett par krukor, smyckade med snäckskal och stenar. Men nu får det vara nog, för det får inte plats mer på min lilla balkong.

Nu ska jag vila middag och läsa den spännande upplösningen av Leif GW Perssons Linda - som i Lindamordet...
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, blommor, växter, natur, böcker ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/06/01/Sp_cancerforskning Grekland nu c c SvD: "Cancerfallen kan halveras". Och det tack vare rätt kost och lagom motion. Alltså PRECIS så som jag försökt leva de senaste två månaderna, sen jag läste boken "Anticancer. A new way of living" av fransk-amerikanen David Servan-Schreiber.

Men det intressanta är att artikeln i SvD inte handlar om just den boken utan om en undersökning som gjorts på Karolinska. Att höra även från svenskt håll att cancerfallen faktiskt kan HALVERAS vid rätt kost och livsstil, kändes alldeles extra bra, tyckte jag. Dessutom har tidningen en intervju med en forskare från Boston som ger konkreta råd.

Nu ska man ju inte överdriva och tro att all cancer hux flux ska försvinna om alla börjar äta rätt. Men det är ändå glädjande att fler och fler undersökningar nu ger bevis på att det faktiskt går att påverka så svåra sjukdomar som cancer (och hjärtsjukdomar och diabetes, men det visste vi ju redan)genom att äta rätt - för kosten är ju ändå något vi kan bestämma över själva!


Själv la jag alltså om min kost i mitten på mars. Jag slutade äta kött, socker och vitt mjöl. Jag äter istället fisk, massor med grönsaker, bönor, nötter, olivolja, fullkornsbröd. Jag ser till att varje dag få i mej havregryn, linfrön, gurkmeja, curry, grönt te, 70-procentig kakao och ren granatäppeljuice. Dessutom promenerar jag minst en halvtimme nästan varje dag (fast det gjorde jag även tidigare).

Och det fantastiska är att mina värden redan har förbättrats rejält! Jag gjorde nämligen en blodprovsundersökning i januari och en ny likadan förra veckan. Alla värden, både socker, kolesterol, vita blodkroppar, cancermarkörer osv var nu mycket
bättre - doktorn sa att de till och med var ovanligt bra för en person i min ålder.
Och detta efter två månaders rätt kosthållning! Och som bonus så har jag dessutom gått ner tre kilo i vikt. Förresten så finns det också en svensk bok som heter "Mat som förhindrar cancer" av forskaren Kerstin Hultén, som verkar handla om ungefär samma sak (fast jag har inte läst den själv).

Det enda som grämer mej lite är att jag inte kom på det här (eller var tillräckligt motiverad) tidigare i livet...men ok, bättre sent än aldrig. För även om jag nu skulle få ett bakslag i form av metastaser, så inbillar jag mej att kroppen i alla fall är bättre rustad att kämpa emot.

Läste den här artikeln i morse, strax innan jag åkte iväg till sjukhuset i Thessaloniki (där bilderna är tagna) för att göra skelettröntgen. Tre timmars väntan på en hård plaststol, intag av mellan 2 och 3 liter vatten (blä!) och sen 20 minuter i den där otäcka röntgentunneln, FASTSPÄND till händer och fötter. Fy bubblan, säger jag bara. Men nu är det gjort och om en vecka får jag veta resultatet. (Gjorde förresten ultraljud på magens organ igår och allt var bra där!).

Annars är jag förstås lika upprörd som så många andra över det fruktansvärda som hänt på båtarna som var på väg till Gaza. Jag gör som så många andra av mina bloggvänner, jag hänvisar till Marianne, hon har satt ord även på mina tankar och känslor, dessutom är hon betydligt mer insatt.

Läs även andra bloggares åsikter om cancer, bröstcancer, Grekland, kost, mat ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/30/Stj%c3%a4rnor,_musik_och_konst Grekland nu c c

Så ca 200 personer fick istället klämma in sej i kafeterian i kulturcentret vid Aristoteles skola. Först för att lyssna på maken som berättade om stjärnor och planeter och sen för att lyssna på underbara sånger om månen, solen och stjärnorna. Bland annat sånger av Manos Chadjidakis, vars sånger är oslagbara i sammanhanget.

Kompositören Manolis Rasoulis medverkade också genom att läsa en text han skrivit.

Trots besvikelsen över att det inte gick att vara utomhus så blev det en smått magisk kväll ändå till sist. Och fullmånen lyste stark bakom Aristoteles när vi gick hem vid midnatt (även om den på bilden bara ser ut som en liten ynka prick).

Och idag blev det, förutom promenad, cafébesök, middagsvila och inläggning av rödbetor, också besök på en konstutställning igen för min del. Den här gången är det lärarna som undervisar i stans olika konstkurser som visar egna verk.

En av de duktigaste och mest erkända är gode vännen Nikos Bliatkas. Han har även ställt ut i Fisksätra utanför Stockholm.




Det fanns olika typer av konstverk och alla hade sin tjusning.

Nä, nu ska jag kolla på Dancing with the stars, som alltid på söndagskvällen. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/29/P%c3%a5_tal_om_grekisk_mat Grekland nu c c Svenskan får vi ta del av några recept. Och visst ser det läckert ut. Det brukar det ju göra i kokböcker.

Och det är inte svårt att laga både god och hälsosam mat just nu när naturen fullständigt vräker produkter över oss! Själv har jag just gjort grönsaksröra (igen) på zuccini, paprika, tomater, persilja och olika sorters lök. Allt inhandlat imorse av handlare på basaren som odlar biologiskt.

Sen köpte jag ett par kilo färska rödbetor. Några av dem är nu kokade och ska bli sallad med olja och citron (både rotknölar och blad). Måste också göra en provsallad av rödbetorna med majonäs och yogurt inför nästa söndags matfestival i Thessaloniki, då vi i svenska föreningen bl a ska bjuda på rödbetssallad.

En grön sallad med linfrön, oliver, valnötter, fårost och olivolja blir gott till.

Det här är MIN högst personliga mat idag. Maken äter fisk hos svärmor och mellansonen, som är köttätare av stora mått, får makaroner med köttfärssås...Smaklig måltid!

Läs även andra bloggares åsikter om Alexandra Pascalidou, grekisk mat, Grekland, grönsaker, mat ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/28/Sommarplaner Grekland nu c c
Sen måste jag ju få tycka att det var synd att inte Sveriges bidrag med Anna Bergendahl gick vidare till finalen i Eurovision! Tycker det är en fin låt, men den hade nog lite svårt att göra sej gällande när andra länder slog på stortrumman med dansare, eldar, stormvindar och hela baletten. Kul ändå för Kristian, mitt kusinbarn som skrivit texten, att han kom så långt som till semifinal, inte illa det heller. Ännu bättre lycka nästa gång, Kristian!

Så på lördag när finalen går av stapeln så slipper jag hålla tummarna för två länder, jag kan koncentrera mej på Greklands bidrag. Fast å andra sidan så vet jag redan nu att jag inte kommer att vara hemma. Istället blir det sång och musik om stjärnor och planeter under bar himmel, utanför konferensanläggningen vid Aristoteles skola. Och sen ska maken säga några väl valda ord också. Och är himlen molnfri så avslutas det hela med stjärnvisning. Blir nog bättre än melodifestivalen...

Enligt Bejla på Grönland så har dagens Show and tell "Sommarplaner" som tema (fast jag tycker det är väldigt få som överhuvudtaget skriver temat nuförtiden!!). Hur mina sommarplaner ser ut? För någon vecka sen, före resultatet från datortomografin, vågade jag knappt göra upp några planer överhuvudtaget. Men nu, när det inte verkar vara nån fara på den fronten i alla fall (fast fortfarande hänger skelettröntgenspöket över mej), så börjar jag planera lite försiktigt för några veckor i Sverige (som förhoppningsvis innehåller en tripp upp till Norrbotten) och en badvecka i Grekland. (Bild från förra årets semester i Pilion)

Sen får vi besök från Tyskland under en vecka, sen blir det en astronomisk sommarskola i Volos...Och sen är nog makens semester slut. Fast sommaren pågår ju en bra bit in i oktober här. Kanske det för min del kan bli en resa till Rethymnon på Kreta också dit dottern ska flytta??! Planer finns det i överflöd! Får se vad som kan bli verklighet.

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision, Melodifestivalen, Grekland, sommar ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/26/Kv%c3%a4llspromenad Grekland nu c c
Och jag följde förstås med. Trodde vi skulle gå nån halvtimme eller nåt, lite försiktigt sådär, för att inte anstränga ryggen. Vi började med vanliga rundan. Men sen skulle han visa mej nåt så vi svängde in på en annan väg. Och sen blev det ännu en annan väg. Och sådär höll det på.

Till sist blev det en nästan två timmar lång promenad på småvägar utanför stan som jag aldrig satt min fot på, bland åkrar och odlingar, upp för backar och ner för backar. Vi såg att körsbärsträden har börjat bära frukt.

Och vi gick bland doftande jasminträd (tror jag det var).

Vi passerade också förbi minnesmonumentet med kvinnan och barnen och är man gift med en astronom så måste man ju beundra månen också. För det hann ju bli mörkt innan vi hittade tillbaka till bilen.

Två timmar och nästan 8500 steg blev det. Jättehärligt, men jag undrar hur ryggen mår i morgon? "Toppen" säger maken...

Annars har jag haft svensklektion med Anna och lilla kissemissen idag. Verb i presens, imperfekt och perfekt tragglade vi idag: Går, gick, har gått, får, fick, har fått.

PS. Sen hoppas jag ingen missade att Grekland igår gick vidare till final i Eurovision. I morgon torsdag håller jag tummarna för Sverige - och för min släkting som skrivit texten!! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/25/En_suck_av_l%c3%a4ttnad Grekland nu c c
Det här var röntgenläkarens utlåtande. Så småningom ska även onkologläkaren säga sitt. Men jag vågar inte ropa hej för högt ännu, för först ska jag bli kallad till skelettröntgen, ultraljud av magen och allt det där andra i juni. Om allt är ok även där, ja DÅ kan vi verkligen tala om suckar av lättnad...

Passade på att ta lite bilder på Naousa sjukhus när jag nu ändå var där. Det är en gammal byggnad som renoverades för ett par år sen. Nu är den målad i rosa och vitt.Jag tycker om de fina träden och parken runtomkring.

På baksidan ligger också ett litet sjukhuskapell där man kan tända ljus eller sitta en stund. Och där kan man också njuta av utsikten över slätten.

Och så här ser det ut när man kommer ut ur huvudbyggnaden.

På tal om nåt helt annat så läste jag idag i lokalpressen att man hittat en björnhona med sina småttingar i vårt berg Vermion. Och varg uppe på grannberget Pieria. Detta är glädjande nyheter eftersom båda djurarterna är utrotningshotade.
Hoppas nu tjuvjägarna har vett att hålla sej lugna så att arterna kan överleva.

Läs även andra bloggares åsikter om bröstcancer, varg, björn, sjukhus, sjukvård, Grekland ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/24/En_f%c3%a4rggrann_b%c3%a5ge Grekland nu c c
Och när annandagen närmar sej sitt slut, efter duggregn, sol, spöregn, sol, duggregn igen i all oändlighet, så ser det ut så här utanför mitt fönster där jag sitter och skriver. En vacker regnbåge spänner upp sin båge till tröst!

När Betty, min amerikanska "syster" kom för att bo i min familj ett år när jag var 14 och hon 18, då var regnbåge det första svenska ord hon lärde sej. Vi hade hämtat henne i Sigtuna och åkte bil mot Småland och just då föll hennes ögon på en stor och färggrann regnbåge. Inget lätt ord att säga för en utlänning, men hon glömde det aldrig. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/24/En_sm%c3%a5regnig_annandag Grekland nu c c
Men det synnerligen ostadiga vädret gjorde att vi i år INTE åkte upp med skidliften till bergets topp tidigt i morse för att vara med på mässa i Den helige Andes kapell, på 2000 meters höjd. Det som vi alltid brukar göra på annandagen. Vet av erfarenhet att det inte är kul att befinna sej på den höjden om det regnar och är dåligt väder...(Bilden från förra året visar hur det kan se ut när man åker i liften i fint väder!)

Synd, det fick bli en småregnig promenad i Agios Nikolaos istället. Och tack vare regnandet de senaste dagarna så var det fullt ös på floden.

Häromdagen tog jag den här rofyllda bilden på samma ställe, då en ryttare med häst gått i vattnet för att låta hästen dricka lite.

Annars läste jag en artikel i Svenskan om att Grekland fortfarande är hyfsat billigt, trots krisen. Och det som står i artikeln stämmer bra, i alla fall under den säsong som råder just nu.

Trevlig vecka på er alla! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/22/L%c3%b6rdagspyssel Grekland nu c c
För lördag förmiddag betyder en enda sak - torgmarknad, basar eller vad man nu vill kalla det. Och det betyder att handla och att släpa. Rätt jobbigt faktiskt, även om jag tycker om att frossa i alla grönsaker. Särskilt nu i mitt nya hälsosamma liv, då jag nästan blivit vegetarian. Nu letar jag även lite extra efter de grönsaksodlare som odlar ekologiskt.

Men jag började med en kort stund i kyrkan (som ligger mitt i marknadsområdet). Idag är det nämligen ett år sen min mamma avled och jag ville tända ett ljus. Och eftersom det råkade pågå en mässa vid 9-tiden på förmiddagen så blev jag kvar där en liten stund, försjunken i tankar och minnen.

Sen gav jag mej ut i vimlet. Bestämde mej för att köpa spritärtor, vårens första.

Lite paprikor, zucchini och auberginer blev det också. Dagens mat får bli just fyllda paprikor, tror jag.

Jordgubbar? Nja, inte idag.

Tomater, färsk lök och persilja köpte jag, liksom fyra-fem blommor att sätta i kruka på balkongen.

Lite oregano och svartpeppar behövs alltid.

Om en stund kommer minstingen hem igen. Han har rest med båten hela natten från ön Lesvos. Och alldeles nyss anlände även mellansonen med tåg till Thessaloniki! Han åkte först med buss till Prag från Sverige med sin skola, stannade där några dar, och tog sen tåget till Grekland. Kul att få hem sina killar tycker morsan... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/21/G%c3%b6mt_i__min_garderob Grekland nu c c
Och pingsthelgen brukar vara den första stora badhelgen i Grekland. Det är då man åker för att ta årets första dopp. Brukar alltså, men inte i år. Nej, i år är det nog bättre att ta fram skidorna istället! För tro det eller ej, men igår natt snöade det på höga höjder, bland annat på berget Vorras (Kaimaksalan) inte så långt från oss, vid gränsen mot FYROM.

Och här i Naousa spöregnade hela dan. Trots att jag bara bor ett par minuters gångväg från sjukhuset så hann jag bli genomblöt om fötterna på vägen dit i morse. För det där med att sakta in när det regnar och är pölar på vägen, det har man nog glömt att ta med i de grekiska körskoleböckerna. Så jag fick mej en dusch, grrr...

Datortomografin gick väl bra, även om den inte är särskilt trevlig att göra. Resultat på tisdag, så nu glömmer vi det tills dess (försöka duger).

Och så är det ju fredagstema idag, som Bejla på Grönland hittat på. "Gömt i min garderob" är temat för Show and tell. Haha, ni skulle bara veta vad som finns gömt i mina garderober...Skulle behöva ett LÅNGT inlägg för att beskriva det, för här är de få garderober som finns absolut proppfulla.

Men nåt särskilt kul inlägg skulle det nog inte bli (om kläder, gamla väskor, dvd, böcker, filtar m m). Så jag väljer att plocka fram två saker ur garderoben som i alla fall hör ihop med roliga tillställningar i livet.

Den ena är min brudklänning. Jo faktiskt, den hänger där än, efter 26 år. Eller rättare sagt, under flera år låg den i en låda i källaren, men sen blev jag lite orolig att den kanske skulle bli förstörd där, av fukt och annat, så nu hänger den i garderoben och jag ser den varje dag!

Vi gifte oss i Naousa men brudklänningen köpte jag i Sverige, för jag ville ha nåt enkelt. Gillade inte de tårtbakelser man klär sej i här... Och faktum är att jag fortfarande tycker den är ganska fin. Jag tänker att kanske, kanske skulle den kunna användas igen (ja inte av mej förstås) om en sömmerska fixade till den lite, så den får hänga där. Dessutom ger den ju minnen från en ljus dag för länge sen.

Och den andra är - barnens dopklänning! Vi köpte en i mitt tycke jättefin dopklänning till dotterns dop i Sverige (då med rosa dekoration). Och när sen mellansonen skulle döpas i Grekland så propsade jag på att han skulle ha den på sej tills det var dags att klä av alla kläder och doppas i baljan. Men visst var det en del greker som tyckte det var en märklig utstyrsel, och prästen frågade för säkerhets skull innan ceremonin började "är det en pojke eller flicka?"...När sen lillpojken döptes i Sverige så bar han förstås också samma dopklänning.

Ska bli intressant att se vad ni andra har hittat i era garderober! På tal om nåt helt annat så har tidningen SVEN, om och för svenskar i utlandet, kommit ut med sitt tredje nummer. Jag medverkar där med en krönika om Sommarlandet Sverige - semester eller stress. Tipsa gärna om tidningen till andra!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, regn, väder, brudklännin, SVEN, svenskar i utlandet ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/20/Strejk_och_oro Grekland nu c c
Själv hade jag ett ärende i Thessaloniki. Väl där var gatorna i centrum nästan tomma, det var fridfullt och bilfritt, jätteskönt. Anledningen var förstås att polisen spärrat av centrum för de stora demonstrationstågen.


Och jag hamnade mitt i ett av dem (ok, jag erkänner, jag hamnde väl inte där av en slump precis, jag liksom dras till platser där saker händer...). Svårt att bedöma hur många de var, men kanske 10 000, inte vet jag. Men färre än förra veckan i alla fall. Och allt gick mycket lugnt tillväga och jag såg knappt skymten av en polis.

Fast det gäller ju att vara beredd på det värsta. Antar att det är därför en del bär omkring på hjälmar.

Käre gamle Che (Guevara alltså) fick också vara med på ett hörn.

Men eftersom det inte finns några nyhetsprogram i grekisk tv på hela dan på grund av strejken så vet jag inte mer om vad som hänt i t ex Aten än vad som står i Svenskan.

Igår kom Kyrkans Tidning med mitt reportage om hur en vanlig grekisk familj drabbas av den ekonomiska krisen och dess sparpaket. Mindre i grytorna för grekerna, alltså.

Annars regnar det och jag börjar bli orolig för morgondagens datortomografi av lungorna. Det har gått drygt tre månader sen sist så nu är det dags att göra en jämförande undersökning. Och sen blir det skelettröntgen, ultraljud av magen, blodprover osv de närmaste veckorna. Usch, säger jag bara...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, demonstration, strejk, Thessaloniki ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/19/Grekland_i_topp Grekland nu c c
Jaha, det var det jag gick och väntade på. Bekräftelsen på att Grekland har Europas dyraste bensin. Och den kom idag. Med ett genomsnitt på 1,5 euro och med ett högsta pris på 1,7 euro så leder nu Grekland bensinprisligan.(Bild in.gr)

Med ett sånt pris så tänker man sej faktiskt för innan man tar bilen. Tur i alla fall att vi inte har den stora Volvon längre! Den lilla Opeln drar betydligt mindre.

Nä, nu talar allt för tåg. Åkte till Thessaloniki i förrgår med tåget och betalade med mitt rabattkort bara 3,10 euro - tur och retur! En vanlig biljett, utan rabatt, ligger på ca 5 euro.

Och sen är det intressant att se på nyheterna nu hur regeringen plötsligen "hittar" en massa skattesmitare. Förra veckan var det ett antal läkare i Atens fina områden som hängdes ut med namn och allt. Och igår avgick vice turistministern Angela Gerekou efter att det uppdagats att hennes man, den kände sångaren Tolis Voskopoulos (som hon deklarerar tillsammans med) har en skatteskuld på nätta 5,5 miljoner euro. Läs mer i DN.

Om man hittar några fler såna storsmitare så är krisen snart löst...Kan inte hjälpa att jag känner lite skadeglädje när såna här smitare avslöjas. De har lurat staten på miljontals euro, så ut med dem i ljuset bara och låt dem stå för vad de gjort.

På tal om nåt helt annat så kan den fågel- och naturintresserade läsa ett inlägg jag skrivit på Travelstart, om fågelparadiset Kerkini. Vi passerade där när vi åkte till Bulgarien, nästa gång vill jag stanna och ta en tur med båten på sjön.
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, ekonomisk kris, skattesmitare, Kerkini, fåglar, bensinpris ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/18/En_ving%c3%a5rdstur Grekland nu c c
Så det gjorde jag. Ja, inte tills jag stupade förstås (jag körde), men jag gjorde en tur till tre vingårdar i alla fall, trots uselt vädret (regn, blåst, dimma).

Och första anhalt blev Ktima Foundi.

Det är en liten vingård som ligger i byn Strantza, mitt bland böljande vinrankskullar. Där hade en lokal konstnär även en mini-utställning nere i vinkällaren.

Och vinodlarens barnbarn följde oss i hälarna.

Där smakade vi på ett nytt desservin som nästan smakade som likör. Men Foundis har även många andra goda viner, som det här till exempel.

Sen slingrade vi oss vidare till den stora vingården Ktima Kir-Yiannis i byn Giannakochori. Där träffade vi på ägaren själv, den kände vinodlaren och politikern Yiannis Boutaris och han visade oss var han odlar den nya druvan som heter Diaporos och som ger det traditionella Naousa-vinet en något annan smak.

Under Öppet hus-helgen fick barnen göra druvklasar och björnar av lera.

Den här vyn över vingårdens lilla torn älskar jag, den har jag visat er många gånger.

Sen bar det av igen, upp till byn Rodochori på ca 600 meters höjd över havet. Där finns en av de nyaste vingårdarna, som heter Argatia. Där låg dimman tät.

Men inne i stugan brann den öppna spisen och bordet var dukat med olika smårätter, alla "pontiska", dvs recept från de greker som kommit från Svarta havet. Här fanns varenika (βαρένικα), otia (ωτία), diames (διαμές) och kintheata (κινθέατα). Allt avsmakat tillsammans med Argatias mycket goda vin, med prat, skratt och lite sång.

Paret som driver gården är högt utbildade inom sitt område och odlar allt enligt ekologiska metoder. Dessutom är de väldigt gästfria och generösa.

Så här trevligt kan man ha det en helt vanlig regnig lördag i närheten av Naousa. Men nu måste jag hänga tvätt.

Läs även andra bloggares åsikter om vin, vingårdar, Grekland, Naousa, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/16/En_konstvandring Grekland nu c c
Häromdagen var jag i utställningslokalen Naias (en gammal fabriksbyggnad alldeles vid floden) och tittade på hennes nya tavlor.


Tavlorna var indelade i två grupper. Den ena gruppen var de tavlor Eleni gjorde för att berarbeta sorgen efter sin mamma. Dessa kallar hon för änglar (αγγελούδια). Det är olja på duk.


Men den konst hon är mest känd för är den hon gör på gammalt trä. Hon tar till vara gamla dörrar och andra träbitar och målar sen därpå. Det blir många väna och vackra féer (νεράιδες).

Men också en del religiösa motiv.

Det här är en gammal dörr som blivit ett bord med motiv från mytologin.

Det var en liten konstvandring denna förskräckligt blåsiga majsöndag. I morgon ska ni få en rapport från en vingårdsvandring...

Läs även andra bloggares åsikter om konst, Naousa, Grekland, kultur ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/15/Politik_och_skvaller Grekland nu c c
Ja, det var det nog för några år sen. Men inte nu längre. Turkiets premiärminister Erdogan har varit på statsbesök i Aten (sex år sen sist) och ETT av alla papper och överenskommelser som man skrivit under handlar just om detta. Att man ska göra en gemensam satsning att få hit turister (bild fr in.gr).

Ett exempel: Vissa grekiska öar ligger ju väldigt nära intressanta platser i Turkiet. Den kinesiske turisten (för till stor del handlar det om att nå kineser och andra långväga nya turistgrupper) får då en resplan som innefattar platser i båda länderna. En del resebyråer ordnar nog redan såna resor, men nu ska de båda länderna satsa officiellt på ett sånt samarbete.

Dessutom ska man satsa på gemensamma kulturella evenemang. För hur man än vänder och vrider på det så har ju Turkiet och Grekland mycket gemensamt inom kultur och historia.

Och den som har allt att vinna på detta är förstås Grekland. Läste just idag i tidningen att tiotusentals turister bara de senaste veckorna har ändrat sin resa från det oroliga och dyra Grekland till det lugna (?) och billiga Turkiet (där solen lyser lika stark). Turkiet har gått om Grekland som turistland med stormsteg de senaste åren. (Ekot har haft ett inslag om besöket, annars har det varit tyst om det i svensk press)


Förresten, så kan jag avslöja en hemlis. En hemlis som väl inte är så hemlig längre eftersom den finns i alla grekiska media. Nämligen att Brad Pitt och Angelina Jolie varit på ön Santorini med alla sina sex barn. Det ni! (Var inte dom på väg att skiljas..??) Det sägs att de mest höll till på hotellet (varför åker man så långt för att stanna inne på ett hotell?), men att de även gick en promenad och pratade med byborna. Angelina Jolie fastnade visst för ön när hon spelade in filmen om Lara Croft. (bilden är från Celebric.com och har nog några år på nacken)

Jaha, nu vet ni det. Nog med skvaller. Ute blåser det stormvindar och regnet kommer och går och tyvärr är det här vädret INTE bra för de körsbär som är mogna att plockas just nu här i trakten.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Santorini, Turkiet, Erdogan, Papadreou, Angelina Jolie, Brad Pit ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/15/N%c3%a4r_jag_var_liten Grekland nu c c
Istället sitter jag nu och kurar framför datorn och ska skriva nåt om gårdagens tema i Show and tell, "När jag var liten...". Det är Bejla som står för temavalet under maj.

När jag var liten så var det 50-tal i småstaden Eksjö. Jag föddes på Oxtorgsgatan och var mina föräldrars första och mycket efterlängtade barn. Några syskon fick jag aldrig trots att jag visst en gång pekade på en bebis och sa till min mamma att "det är en SÅN jag vill ha!".

När jag var liten arbetade min pappa som journalist på Smålands-Tidningen. Och själv läste jag förstås allt han skrev...

När jag var två år flyttade vi till den något större metropolen Nässjö. Den kände Albert Engström sa en gång att "det bästa med Nässjö är att det är så lätt att ta sej därifrån". Lite elakt kanske, men han syftade förstås på att södra stambanan går genom stan ända sen 1864. Så här såg stationen ut 1901 - men obs! det var före min tid. (Bild Samling Stig Nyberg).

Och i Nässjö fortsatte jag att ha koll på pappas jobb. Ibland hjälpte jag honom att göra telefonintervjuer också.


Sen gick jag i skolan förstås. Upp till sexan gick jag i Åkersskolan.

Och fortsatte sen med högstadiet i Centralskolan, den äldsta skolan i stan som byggdes redan 1887.

När jag var liten var världen liten, bilarna få och inga hus hade mer än tre våningar. Vi köpte mjölk i bruna glasflaskor och i skogen bakom huset lekte vi Vita och Röda rosen. När jag var liten var det ett annat århundrade och jag minns den tiden med nostalgi och glädje...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Nässjö, Eksjö, järnväg, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/12/Fr%c3%a5n_bord_till_bord Grekland nu c c
Var bjuden till svenska kompisen L. idag på förmiddagen. Det är hon som tog sitt hus på ryggen och flyttde till Grekland, då för ca 25 år sen... Jo, faktiskt, hon och grekiske maken tog med sej ett Gullringshus på lastbilen när de flyttade ner och gissa om folk i den lilla byn gjorde stora ögon när de på några dar hade smällt upp ett helt hus!

Hon och jag och så svenska S., som bor i en annan by i närheten - vi utgör en egen liten svensk klubb. Här behövs inga stadgar eller årsmöten, vi träffas så bra ändå några gånger om året och firar Lucia ihop, äter semlor, hembakade bullar eller går ut på pizzeria. Alla har vi bott i Grekland i många år (jag med mina 16 år räknas nästan som nyinflyttad) och det är tryggt att veta att vi har varann på ganska nära avstånd. För hur bra man än tycker att man smält in i det grekiska samhället, så behöver man få lufta vissa saker med andra svenskar ibland.

Vi satt i trädgården, nära de vackra pionerna, och drack vårt kaffe. Och det var alldeles lagom varmt.

Hann sen knappt komma innanför dörren så ringde maken och frågade om jag ville följa med honom och hans kollegor på taverna. De hade haft lärarkonferens inför de nationella proven som börjar på fredag och då har de som tradition att gå ut och äta efteråt. Och visst, nödbedd är jag inte...

Så vi åkte till tavernan Charama i byn Arkochori ("björnbyn"). Den ligger vackert på en höjd med utsikt över all grönska. Och där åt vi förstås alldeles för mycket.

En trevlig dag. Men trots detta var mina tankar ändå mest hos släktingar och vänner i Sverige. För just idag begravdes två personer som jag känt i nästan hela mitt liv och det känns vemodigt att de inte kommer att finnas nästa gång jag besöker Sverige... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/11/Min_f%c3%b6rsta_sk%c3%b6rd Grekland nu c c
Men än har jag inte planterat några blommor i mina krukor, dessutom behövs en ny duk till bordet.

Det enda jag köpt är två jordgubbsplantor, för 1 euro styck. Och här kan ni redan se min första skörd! Ska låta dom bli ännu lite rödare innan de ska avsmakas till efterrätt. Smaskens.

Annars är det deklarationstider här i Grekland. Så maken sitter just nu och sliter och får några extra gråa hår på kuppen. Hittills har vi brukat få en liten summa tillbaka (särskilt efter det att jag blev sjuk, för man får göra avdrag när någon i familjen är "handikappad", tack tack staten), men nu i dessa bistra tider vet man inte hur det blir.

Nä, nu måste jag kolla så inte fisken och den fårostfyllda svampen jag har i ugnen blir bränd...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, natur, blommor, deklaration, ekonomisk kris ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/09/En_helg_i_Bulgarien Grekland nu c c
Vi åkte alltså till Bulgarien i fredags och har just kommit tillbaka. En liten lillsemester med maken, ordnad av undertecknad som en försenad namnsdagspresent (han hade namnsdag i september...). Målet för helgen var den lilla byn Marikostinovo, bara sju km innanför gränsen. Drygt 20 mil från Naousa, alltså en lite lagom week-endresa.

Där öppnades för en vecka sen ett fint gästhus med bara åtta bäddar som heter Ladina. Ett engelskt par (där kvinnan bott några år i Sverige och alltså pratar flytande svenska) har just fått huset renoverat och klart och vi var bland de första gästerna.

Men det var inte så lätt att hitta gästhuset i byn och vi försökte fråga oss fram. Engelska? Nix, det gick inte alls. Grekiska? Ja, det gick liite bättre. En dam vi frågade körde till och med upp sin gamla tandlösa mamma som knappt kunde gå från middagsvilan för att hon, som kunde lite grekiska skulle kunna hjälpa oss. Och efter att ha engagerat nästan halva byns ytterst vänliga befolkning lyckades vi hitta rätt.

I denna lilla gudsförgätna by, där vissa vägar knappt är farbara, går livet sin gilla gång i slowmotion. Ungefär som i Grekland på 60-talet. Får och getter går och betar i byns utkant (och vi åt ljuvligt god yogurt från byns getter).


Storkar flyger fram och tillbaka. Och bygger bo på stolpar.

Och som sagt, åsnor är det gott om. Den här står och vilar eftersom det är söndag (och kollar nyfiket in nykomlingen) men annars hjälper alla åsnor till i jordbruket.

Den här idylliska och vackra utsikten hade vi från vårt fönster. Gästhuset har också egna höns utanför grinden som värper ägg till frukostbordet.

Sen är ju hela södra delen av Bulgarien känt för sina heta källor och hälsobad. Det kommer hett vatten från jorden nästan överallt. Så maken fick sitt lystmäte i källor som höll en temperatur på ca 75 grader. Men på bilden är det kvinnorna som nakna gått i det heta vattnet. (Själv avstod jag, höll mej till fotograferandet istället).

Den som inte vill bada i ordnade små bassänger kan bada gratis lite varstans. Det är det varma vattnet som ryker.

Vi tog förstås också en tur till staden Sandanski. Grekernas shoppingstad framför andra eftersom allting är billigare än i Grekland. Man shoppar på en stor gågata med affärer och vackra träd (just då regnade det).

Sen finns det en enormt stor och fin park med konstgjord sjö.

Vi åkte också till den lilla staden Melnik, som ligger i en ravin. Fina hus, känd vinproduktion och gott om restauranger.

Och en hjältemodig kämpe (modell jätte) från något krig stod på sin plats.

Idag när vi skulle åka hem tyckte jag att jag kom på en bra idé. Istället för att åka direkt tillbaka till Grekland så föreslog jag att vi skulle åka västerut via FYROM (dvs Makedonien som alla kallar det för utom vi som bor i Grekland...) och därifrån in i Grekland. Kul - ytterligare en ny plats!

Så vi åker ca 25 km till gränsen mellan Bulgarien och FYROM. Vi passerar genom fyra olika gränskontroller och när vi kommer till den femte och sista så frågar polisen efter "the green card". Vadå, tänkte jag, är det nån sort uppehållstillstånd? Nä, för bilen, säger snuten. Och jag tar fram bilens registreringskort som är grönt. Nix, fel det också. Till slut visar det sej att vi skulle haft ett sorts grönt tillstånd för att köra in i landet (det måste alla EU-medborgare ha). Visst kan vi skaffa det hos honom, säger han glatt - men det kostar 50 euro...

Ridå. Gränspoliserna skickade oss sen fram och tillbaka mellan de olika gränskontrollerna och tullen en stund, innan de äntligen släppte iväg oss och vi kunde återvända samma väg genom Bulgarien som vi kommit. Och sen vidare över gränsen mot Grekland.

Det var en avkopplande helg. Nu är det dags att ta itu med vardag och kriser igen.

Läs även andra bloggares åsikter om Bulgarien, Grekland, varma källor, häsobad, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/06/Dagen_efter-st%c3%a4mning Grekland nu c c
Det tuffa sparpaketet har nyss röstats igenom i parlamentet, men trots det ordnas ikväll nya stora demonstrationer. Måtte allt gå lugnt tillväga ikväll! Låt oss hoppas att de där vandalerna har vett nog att hålla sej borta idag! För efter det kaos som bröt ut igår så är det lätt att glömma bort att innan vandalerna, som är en grupp för sej, påbörjade sitt krig mot polisen, så hade mellan 30 och 50 000 personer faktiskt demonstrerat lugnt och värdigt.

Själv har jag idag haft fullt upp att göra reportage för Kyrkans Tidning om krisen. Har pratat med kyrkoherden i Aten, läs här, och har också intervjuat en helt vanlig familj här i Naousa om hur de drabbas av de nya sparkraven. De var mycket oroliga och uppgivna. "Sparpaketet är rena dödsstöten för familjens ekonomi" sa de bland annat.

Och i morgon lämnar vi Grekland i sticket - och åker på en lillsemster till Bulgarien! Där blir det till att tanka billig bensin, så dyr som den blivit här...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, ekonomisk kris, demonstrationer ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/05/Fruktansv%c3%a4%e0%a4%b0%e0%a4%a4_tragiskt Grekland nu c c
Som jag skrev i förra inlägget så strejkar även journalisterna idag så det finns inga nyhetsprogram. Men när detta tragiska hände för ett par timmar sen så gick de tillbaka i tjänst, så just nu har alla kanaler direktsänd rapportering från ett Aten som ser ut som ett slagfält.

Alla betonar samma sak: den stora fackföreningsdemonstrationen vid 12-tiden gick fredligt till. Det var 20-30 000 personer som protesterade med slagord och banderoller. MEN, precis som vid de flesta demonstrationer i Grekland, oavsett vad det handlar om, så finns det också en svans av vandaler som bara är ute för att förstöra.

Och efter att dessa vandaler med våld försökt ta sej in i parlamentet, så började "kriget" med gatsten och brandbomber. Vandalerna kastade sten och bomber och polisen skjöt med tårgas. Några brandbomber kastades in i en stor bank, där folk jobbade som vanligt, och därmed dog tre helt oskyldiga personer.

Fruktansvärt tragiskt. Fruktansvärt onödigt. Och tyvärr blir resultatet att de fredliga demonstranternas berättigade krav kommer i skymundan.

Mitt i brandröken, inte långt från Syntagma, ligger Svenska kyrkans nya lokaler som jag skrev om i februari. I en artikel i Svenskan läste jag om hur prästen och de anställda stängt in sej där bakom fönsterluckorna tills det lugnar sej. I DN finns också en artikel där den svenske ambassadören uttalar sej, DN ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/05/Dagens_demonstrationsrapport Grekland nu c c
Det är generalstrejk idag, men jag hade tänkt strunta i det, tycker jag har gått på tillräckligt många demonstrationer den sista tiden. Så jag gick ut på stan i morse för att handla gröna bönor och tomater för att laga "fasolakia" till middag.

Men så råkade jag hamna mitt i smeten, dvs mitt i demontrationståget som var i farten redan halv 10. Och yrkesskadad som jag är så kan jag ju inte låta bli att hänga på och ta bilder. Och idag var det extra många som deltog och det kändes på stämningen att folk var arga och upprörda.

En grupp statsanställda brandmän skrev på sin banderoll att "Bedragare, tjuvar, skattesmitare, bankmän, byggmästare och industripampar, var inte oroliga. Giorgos (dvs statsministern) har hittat pengar, hos löntagare och pensionärer".

En av stans bokhandlare, som flydde till Sverige under juntan och bodde några år i Linköping, hade en egen skylt där det stod: "Den här politiken ger fattigdom, arbetslöshet, narkotika och lösdriveri. Låt oss förändra den!"

De andra banderollerna skrev "Gör uppror", "Rättvisa får man inte till skänks, den skapas genom kamp" osv.

Pratade igår med svärsonen. Han har studerat fyra år på universitet för att bli lärare i grekiska och historia på gymnasiet. För tillfället är han timanställd av staten på ett gymnasium. Hittills fick han ca 7 euro i timmen - nu har den "lönen" sänkts till under 4 euro!! Undrar ni sen varför folk är upprörda?? Särskilt när man vet att de som är orsak till eländet troligen kommer att gå helskinnade ur det hela. Som vanligt.

För att följa vad som händer i Aten och Thessaloniki så får både ni och jag läsa DN och SvD, för de grekiska nyhetsmedia strejkar hela dagen.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Aten, strejk, generalstrejk, demonstration, ekonomisk kris ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/04/Demonstration_b%c3%a5de_h%c3%a4r_och_d%c3%a4r Grekland nu c c
Och detta var vad som hände i morse. Det grekiska kommunistpartiet KKE lyckades hänga upp två banderoller, en på grekiska och en på engelska, med texten: "Europas folk, res er". Sen "ockuperade" man platsen under några timmar. Se även SvD.

Själv har jag också demonstrerat idag tillsammans med maken. Alla länets lärare strejkade idag och samlades till demonstration i Veria (samling i den centrala parken, demonstranterna kan anas bakom fontänen). Kraven var väl ungefär desamma som under alla år, att man måste satsa på utbildningen, inte avskeda lärare, inte öka antalet barn i klasserna osv. Helt självklara krav i ett land som under många år inte ens satsat 3% av BNP på utbildning.

Ikväll blir det kortfilmsfestival och sen ny demonstration kl 20...Ikväll är det Naousas invånare som på torget ska protestera mot en planerad kommunsammanslagning.
Alltid finns det något man kan demonstrera emot...

Läste i alla fall i Svenskan idag att turisterna nog inte kommer att svika Grekland i sommar trots allt. För svenskarnas del är det nu bara SOL som gäller, efter den extrema vintern. Och sol, det finns det här (idag +25), den bjuder vi på, varsågoda!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, demonstration, Akropolis, ekonomisk kris ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/02/Om_uppoffringar_och_luttrade_greker Grekland nu c c
Greklands premiärminister Papandreou, som den senaste tiden haft det rejält svettigt (visst ser han trött ut!) berättade i ett tal till folket om att alla nu måste göra uppoffringar, för annars går landet mot en katastrof. Och uppoffringarna som presenterades handlar om sänkta löner, minskad semester- och helgersättning, höjd pensionsålder, höjda skatter, höjd moms. Med mera, med mera.

Suck...säger jag bara. Nödvändigt? Ja troligen. Men jag har sagt det förut: att om man inte gör nåt drastiskt för att komma åt korruptionen och hela den stora svarta marknaden, ja då tror jag ändå inte det här hjälper. Då blir det bara lite skrap på ytan. Men för att komma åt skatteflykt (på alla nivåer) och pennningkuvert under bordet, så måste det till en förändring i hela det grekiska systemets mentalitet. Mentaliteten att var och en är sin egen lyckas smed, att alla myndighetspersoner och politiker är opålitliga och korrupta - alltså är det bra om jag kan sno dem på pengar genom att inte betala skatt, men samtidigt bra att de går att muta när det behövs osv

Även om en förändring av denna mentalitet just nu känns nästan omöjlig, så vill jag ändå vara optimistisk. Visst, det kommer att bli protester och många är befogade (flera stora strejker redan den här veckan). Och detta eftersom sparpaketet drabbar låginkomsttagarna alldeles för hårt. Att sänka löner som redan är låga gör man inte utan ett befogat ramaskri från fackföreningarna.

Igår pratade jag med en väninna som arbetat på kontor i nästan 30 år, ofta mer än 40 timmar i veckan (privatanställd), hon får 900 euro i månaden. En tjej i 30-årsåldern, med universitetsutbildning från England, jobbar på en privat radiostation - hon får ca 600 euro. I mitt tidigare inlägg gav jag andra exempel på lärarlöner. Med såna löner finns bara inte utrymme för sänkningar!

Men ändå, grekerna är luttrade. De är ett folk som överlever. Bara under 1900-talet har de gått igenom sju krig, flera diktaturer och massor med andra problem och ändå har landet gjort stora framsteg de senaste åren. Så jag tror de kommer att överleva den här krisen också. Men roligt blir det inte under tiden...tur i alla fall att solen skiner oförtrutet på oss alla här ner i det östra hörnet av Europa!

Läs gärna DN och SvD vad de skriver om krispaketet.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, grekisk kris, ekonomiskt sparpaket, Papandreou ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/02/Vi_f%c3%a5ngade_Maj Grekland nu c c
Det där med att fira Första Maj i Grekland är en dubbel historia. Visst är det röd dag i almanackan och röd dag på gatorna, med demonstrationståg. Men mest av allt är det blommornas dag, och en dag då man grillar ute i naturen.

Så för att allt skulle bli rätt så gick jag i vanlig ordning till torget i Naousa kl halv tio på förmiddagen. Jo, man samlas redan så tidigt för att man ska hinna ut i naturen sen. Där genomfördes demonstrationen utan krusiduller. Några slagord och sen ett kort tal. Kanske var det 100 personer.

Som jag sagt tidigare, grekerna demonstrerar så ofta hela året att just Första Maj inte blir så stort, den dagen går man mest ut för traditionens skull. Dessutom har ju de olika partierna lite svårt att samsas bakom samma banderoller (här var det KKE, kommunistpartiet).

Så redan kl 10 kunde vi styra kosan mot NATUREN och hälsa sommaren (för våren har vi ju hälsat för längesen). Men nu är ju maken och jag lite konstiga i det här fallet. För när vi åker ut i naturen så vill vi ha det lugnt och skönt, vi vill njuta av tystnaden och av fåglarnas kvitter. INTE höra skränig musik, skrik och skratt.

Och en sån här dag får man åka ganska långt för att undvika skränet, eftersom ALLA är ute och grillar och har picknick och har bildörrarna öppna med radion på högsta volym. Så vi åkte till skidorten 3-5 Pigadia och tog årets första promenad i bokskogen! Att gå här hör till mina favoriter: älskar dessa höga träd, älskar att se hur ljuset strilar genom lövverket. På vintern är detta ett fem km långt spår för längåkning, men nu perfekt för promenad.

Sen kommer man fram till en öppen platå, på ca 1400 meter över havet, som heter Dordopoli. Här satt vi en stund och drack kaffe och njöt av att höra göken och en massa andra pigga fåglar som jag inte kan namnet på.

Och på den här höjden är floran lik den svenska, så det blev en bukett med gullvivor, smörblommor, vitklöver och pärlhyacint.

Efter ytterligare en promenad så tog vi bilen och åkte till en annan platå som heter Koutsoufliani. Där skränades det rätt bra, men vi lyckade ändå hitta en tyst plats att sitta på där vi inmundigade medhavd lunch, bestående av makaronisallad med tonfisk och ägg. I bakgrunden tornade bergstopparna upp sej och där finns fortfarande lite snö kvar.

Och där växte också en hel äng full med vita blommor som påminner om pingstliljor. Nån som vet vad de heter?

Vi plockade blommor och band sen den traditionella majkransen. Vi "fångade Maj" som man säger, för på Första Maj är det tradition att man binder en krans eller åtminstone plockar blommor (visst påminner det om midsommar!). Den kransen hänger nu på balkongen för att eldas upp på Johannes Döparens dag (dvs kring midsommar).

Det var en härlig dag och vi lyckades, för en stund i alla fall, glömma allt vad ekonomisk kris heter. Men om några timmar ska regeringen presentera sitt krispaket. Trevlig Majmånad på er alla!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, natur, Första Maj, demonstration, blommor ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/05/01/Inga_pinsamheter_h%c3%a4r_inte Grekland nu c c Tainas fredagstema ("Gud såå pinsamt!") igår, sorry. Dessutom - jag kan faktiskt inte komma på en enda liten pinsam story att berätta, när jag idag försöker tänka efter. Ingen som gör sej i text liksom. Inte så att jag inte gjort pinsamma grejer eller hamnat i såna situationer, men just nu står det still i roten. Antagligen har jag tyckt det varit så gruvligt pinsamt att jag tryckt ner alltihop i glömskans säck och knutit ihop...

Det skulle möjligen vara då när jag spelade fel på pianouppvisningen och blev så arg att jag slutade spela, slet åt mig ett notblad och tågade ut medan de andra bladen dalade ner över golvet så att pianoläraren, en äldre man, fick krypa runt där på golvet för att plocka papper. Fast det är väl preskriberat vid det här laget. (Bilden har jag lånat från nätet och den visar hur jag BORDE ha sett ut).

Eller när jag i 20-årsålder skulle göra en intervju med en rikdsdagsman från Småland om ett tema jag absolut inte begrep ett vitten av, samtidigt som vi åt lunch. Och lunchen bestod av fisk med ben. Att rensa fisk på ett snyggt sätt samtidigt som jag världsvant skulle försöka fråga saker jag inte begrep och dessutom anteckna, ja det övergick min förmåga. Det blev till sist varken frågor eller fisk. Blir fortfarande röd och svettig bara jag tänker på det och hoppas innerligt att personen i fråga (tänker INTE avslöja hans namn) glömt denna odugling till journalist.

Nä, jag tror jag hoppar över Tainas roliga tema och gottar mej istället fräckt åt alla andras pinsamma stunder på min surfning runt hos temabloggarna...Och om en stund ska ni få en rapport från min härliga Första Maj! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/29/Familjens_minsting Grekland nu c c
"Ja må han leva, ja må han leva..." sjunger vi idag för familjens minsting. Som inte är nån minsting längre, med 19 år på nacken och drygt 1.90 i strumplästen.

Men är man minst i en syskonskara av tre så förblir man nog alltid "den lille" i familjen. Även om han faktiskt var störst av de tre i vikt och längd och hade de största fötter jag någonsin sett på en nyfödd (och fortfarande har familjens största skonummer...).

Han var ilsken som ett bi de första dagarna (troligen för att han var hungrig) men blev sen lugn och snäll som ett lamm. Nu är han student och pluggar sociologi. Och han älskar att cykla, promenera, springa, spela basket, spela tennis, bestiga berg och hoppa i luften.
Grattis på födelsedagen, M.!!

(Bilderna är tagna vid hamnen i Mytiline, visst är de härliga!) ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/28/Om_att_s%c3%a4nka_l%c3%b6ner Grekland nu c c Svenskan idag. Vet inte vad förslaget från Valutafonden och EU går ut på i detalj - men det här med att sänka löner är knepigt.

För det första handlar det ju om VEMS löner vi pratar om. För när man hör talas om vilka summor riksdagsledamöter och vissa andra höga befattningar tjänar, ja då är det helt ok med en sänkning, tycker jag. Och inte bara ok, utan nödvändigt i den kris som råder.

Men att man redan börjat skära i låg-och medelinkomsttagarnas knappa löner känns som ett dråpslag. "Det känns som om vi återvänt tio år tillbaka i tiden" sa en god vän som jobbar som kock på ett dagis och vars redan låga lön nu sänkts. "Allt det vi jobbat och kämpat för under dessa år rycks bara undan i ett enda slag" suckade han uppgivet.

Ytterligare ett exempel: dottern som är nyanställd låg och mellanstadielärare får en grundlön i handen på 1 140 euro. En "hög" lön om man jämför med alla de ungdomar som bara får 600-700 i månaden, men ändå inget man blir rik på. Och knappt något man kan försörja en familj på. Och knappt har hon hunnit börja jobba så kommer lönen att sänkas med ca 80-100 euro i månaden. Och detsamma gäller makens lärarlön: den är redan sänkt med 100 euro i månaden, vilket på ett år blir 1 200 euro, alltså 12 000 kronor!

Och det här är bara början. Fler sänkningar är att vänta. Är det konstigt sen att fackföreningar protesterar och strejkar?! Här har man kämpat för högre löner och bättre arbetsförhållanden för sina medlemmar i många år, medan man sett hur vissa andra stoppat stora summor direkt i fickan och levt ett liv i sus och dus (ofta med statens pengar) - och nu ser man hur allt raseras på kort tid.

Ok, alla måste hjälpa till i en sån här kris. Men det är de stora företagen, bankerna och höjdarna därupp vid makten som ska dra det tunga lasset, inte de lågavlönade som kämpar varje månad för att få ekonomin att gå ihop!

Nä, nu måste jag nog gå ut och demonstrera. (Bilden är från en demonstration förra sommaren). Tur det är Första Maj på lördag och storstrejk på tisdag...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, ekonomisk kris, löntagare, demonstration, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/28/Kl%c3%a4dv%c3%a5rd_och_dansgl%c3%a4dje Grekland nu c c
Solen strålar från en klarblå himmel och det börjar likna grekisk försommar. Visserligen är det fortfarande lite kyligt på nätterna (alltså kyligt med grekiska mått, dvs ca 10 grader), men på dagarna värmer solen ordentligt.

Så igår fick vinterkläderna byta plats med sommarkläderna. Eftersom det knappt finns några garderober i grekiska hus så blir det till att packa in vinterkläderna i stora påsar och försöka trolla bort dom nånstans under sommaren, för att sen göra tvärtom under vintern. Och den dagen detta sker varje höst och vår så gör familjen och alla andra bäst i att hålla sej undan, för jag blir alltid på ett uruselt humör när detta ska ske...Jag morrar och muttrar och fräser. Varför? Tja, säg det!

Men nu är det i alla fall gjort. Och jag kan använda energin till nåt trevligare. Som att baka en tårta till sonen som har födelsedag i morgon. Och till att ha svensklektion med min 12-åriga elev. Eller kanske gå på teater ikväll.


I måndags kväll var jag förresten på en dansuppvisning av en grupp som bestod av serber och av greker som bor i Paris. De dansade både grekiska och serbiska danser och var fantastiskt duktiga - och glada! De utstrålade en sån glädje och positiv energi att det var en ren fröjd. Tala om att bli på gott humör! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/26/Kalimera! Grekland nu c c
Καλημέρα! Godmorgon!
Så hälsar Grekland alla turister i sommar. Årets officiella turistkampanj är klar och nu ljuder hälsningen Kalimera från affischer och reklamsnuttar.

Och det är en hälsning från ett land i svår ekonomisk kris. För årets kampanj har inte kostat staten ett öre extra. Istället tog man redan befintliga bilder, skapade om dem lite och vips så hade man en "ny" kampanj.

Och varför inte? Varför satsa en massa pengar på att göra reklam för något som är i stort sett oföränderligt? Bilderna på grekiska hav, stränder, tavernor, fårost och solnedgångar är ju desamma. År från år. För det ser ju ut så här i Grekland - också. Inte enbart, det ska gudarna veta, men det är inga falska bilder. Det enda nya man kan skymta i årets bilder kommer från det nya Akropolismuseet som öppnades förra året.

Så jag tycker den här kampanjen är helt ok. Inte tror jag att en tjusigare och nyare utformning skulle locka fler turister till Grekland. Eller? Vad tycker ni?


Ni ser några av affischerna här och nedan kan ni även se reklamsnutten från youtube. Kalimera - och välkomna till Grekland! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/25/En_fullsp%c3%a4ckad_helg Grekland nu c c
Ta en del städning på balkongen och en del utomhusfika med dotterns svärmor. Fyll på med två delar föredrag om fysikens historia och universums "strängar" (två, eftersom föreläsaren var så pratglad att det blev alldeles för långt). Lägg sen till en del bokmässa i Thessaloniki och en rågad del med god fisk på utomhustaverna i samma stad. Krydda med lite, lite moln och ganska mycket sol. Där har ni ingredienserna i min helg.

Var ju bara tvungen att städa balkongen så jag kan börja sitta där och dricka mitt kaffe eller gröna te. Köpte också två plantor jordgubbar som jag ska sätta i kruka, resten av blommorna får bli nästa helg.

Och angående det där lååånga föredraget om universum så har en TIO ÅRs föreläsningsserie i astronomi härmed fullföljts. Det är maken som under tio års tid kallat olika forskare och universitetsfolk från olika håll att komma och föreläsa i Naousa, en gång varje månad under vinterhalvåret. Över 50 föreläsare har kommit totalt och delat med sej av sina kunskaper och nästan varje gång har det samlats mellan 80 och 120 personer.

Egentligen en ganska stor bedrift att kunna samla så pass mycket folk en lördagskväll - och då ska ni veta att minst hälften är ungdomar i gymnasieåldern! De kommer finklädda, för att direkt efter föreläsningen gå ut för att roa sej. De flesta är makens elever förstås och han bjuder in dem i skolan på fredagen, men ingen lärare kan ju tvinga någon elev att gå på en vetenskaplig föreläsning en lördagskväll om han eller hon inte vill, så det är lika fantastiskt varje gång att se hur tonåringarna dräller in i små gäng och slår sej ner. Och mer än en föreläsare har förvånat konstaterat att de inte bara kommer, de ställer dessutom klipska frågor.

Och idag blev det bokmässa i Thessaloniki. Var ju tvungen att lyssna på min svenska fotografkompis M. från Aten som deltog i ett seminarium om arkeologi och fotografering. Intressant!

Sen blev det fisk och sallad på taverna (där det visade sej att servitören bott i Norrköping och pratade svenska) och det var alldeles lagom varmt och skönt på Plateia Navarino. Ett gäng gatumusikanter gjorde sitt bästa för att försöka underhålla oss.

Om jag nu orkar så kan jag avsluta kvällen med en stor körkonsert här i Naousa. Men vi får se, risken är att jag somnar om jag sätter mej stilla där i mörkret... ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/23/Makten_%c3%b6ver_min_dag Grekland nu c c Taina att vi skriver om MAKT.

????? Ungefär så ser det ut i min skalle. En massa frågetecken som virvlar runt. Det känns som om jag inte har något förhållande alls till det ordet. Har aldrig känt mej lockad av att ha makt över andra (ok då, förutom här hemma då...). Har aldrig sökt någon tjänst där det ingår ett chefsskap. Tvärtom så skrämmer det mej. Minns en kort period för mycket länge sen när jag, faktiskt mot min vilja, fick vikariera på en tjänst där jag hade åtminstone viss makt över tidningen och dess medarbetare. Höll på att få magsår på kuppen, kunde inte sova, mådde pest...

Nä, det där med makt är absolut inget jag strävar efter. Kanske är jag arbetsgivarens dröm: jag gör det jag är tillsagd, är plikttrogen och ansvarsfull och smider absolut inga planer i hemlighet på att få chefen avsatt. Präktig och lydig till max.

Fast, när jag tänker efter, nu när jag är frilans så har jag ju faktiskt makt över min dag! Jag bestämmer själv när jag ska gå upp på morgonen, bestämmer själv om jag ska sätta mej och skriva eller gå till grannen på kaffe (fast oftast väljer jag faktiskt skrivandet för jag tycker det är så roligt...men det är inte så dumt att veta att jag KAN välja).

Sen väljer jag för det mesta också VILKA artiklar jag ska skriva (för tyvärr är beställningsjobben ganska få i den här branschen), vilket betyder att jag inte behöver slita med ämnen jag inte gillar. Inte dumt alls måste jag säga, nu när jag tänker efter, att ha makt över sin dag!(Och i det här sammanhanget glömmer vi nackdelarna med att vara frilans, för det finns såna också).

Sedär, det blev ett inlägg i alla fall. Men hur i hela världen ska detta illustreras? Jomen visst, det får bli en bild på hur jag sitter och skriver i hamnen i Mytiline på ön Lesvos. Hav, sol, fiskmåsar, frihet och makt över mej själv och min dag...

PS. Och den som är intresserad av vad som händer i den grekisk-ortodoxa kyrkan kan gå in här och läsa en artikel jag skrev igår.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, makt, frilans, ortodoxa kyrkan ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/22/Om_att_leva_livet Grekland nu c c
Och igår var det dags för filmen The bucket list. En två-tre år gammal film med Jack Nicholson och Morgan Freeman. Det räckte att jag hörde dessa namn så bestämde jag mej för att gå, för de hör båda till mina Hollywoodfavoriter.

Platsen var stora aulan i Naousas högskola. Visst är det en fin plats? Högskolan är inhyst i en gammal renoverad fabriksbyggnad från 1800-talet och utsikten neråt slätten är underbar.

Och filmen var mycket bra. En sån där film där man både skrattar och gråter, ibland på samma gång (fast mest skrattar, för Jack Nicholson är suverän). Den handlar om två äldre män, helt olika till karaktären, som båda fått cancer och ett halvår kvar att leva. De gör upp en lista på allt de vill hinna göra och sen bär det av.

Vänta inte till i morgon, fånga dagen, lev livet, njut av nuet! Alla såna där uttryck virvlade runt i skallen när jag gick därifrån. Började fundera på vad jag skulle skriva på en sån där lista. Inte helt lätt, kräver en funderare...

Läs även andra bloggares åsikter om film, The bucket list, Jack Nicholson, Grekland, cancer ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/20/Kaos_i_askans_sp%c3%a5r Grekland nu c c
Fast annars är det ju proppfullt av turister här just nu. Alltså av såna som kommer i stora horder från Thailand, USA och andra håll i världen. Grekland har hittills varit nästan det enda land i Europa där planen kunnat landa. Så härifrån försöker de nu ta sej vidare upp genom Europa.

Igår hörde jag en siffra på 200 bussar som lämnade Thessaloniki med återvändande skandinaviska Thailandturister. Hamnarna i Patras och Igoumenitsa kryllar av folk som försöker ta sej vidare till Italien. Likaså har det varit smått kaos på Thessalonikis järnvägsstation när folk försökt hitta tågbiljetter norrut.
Några av dem som haft problem var sex svenska biskopar som skulle ta sej hem efter ett besök i Israel. De åkte med buss via Turkiet för vidare färd genom Grekland till hamnen i Igoumenitsa. Men bussen gick sönder och en del av resan genom norra Grekland fick de åka taxi(jag fick ett telefonsamtal från dem i lördags där de bad om hjälp). Vet inte om de är hemma än.

Och idag kom askmolnet för första gången in över nordvästra Grekland. Alltså ungefär där jag bor. Men det verkar visst redan vara på väg bort så ganska många flyg lyfter som vanligt idag. Jag håller tummarna för väninnan I. som väldigt gärna vill åka hem till Göteborg i morgon!

Illustrerar detta kaos med en bild, tagen igår, som visar maximal frid. Får som betar och ligger och vilar under blommande äppelträd...

Läs även andra bloggares åsikter om aska, vulkanutbrott, Grekland, askmoln ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/19/Mitt_inne_i_dimman Grekland nu c c
Trevlig vecka på er alla där ute i världen! En vecka som för min del börjar inne i dimman. En sån där riktigt fuktdrypande och ruggig dimma. Sån här är utsikten just nu över Naousas takåsar med tv-antenner och solfångare (eller "bavrullar" som yngste sonen hittade på att de hette när han var liten...).

Och detta väder är som gjort för en spännande bok eller film. Så därför tänker jag ta mej till Thessaloniki i eftermiddag för att se "Luftslottet som sprängdes", tredje delen i Milleniumserien. Filmkväll i svenskgrekiska föreningen, alltså. Och på tåget ska jag börja läsa den bok som nu ligger överst på nattduksbordet, "Brott i det antika Olympia"(min översättning).

Men innan dess ska jag göra "tourlou", dvs grönsaksröra. Recept: skär potatis, lök av olika sorter, zucchini, aubergine, paprikor, svamp och tomater i bitar. Krydda och häll på olivolja och så in i ugnen tills det kokat ihop. Lätt som en plätt, men gott som gourmetmat. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/17/Vita_l%c3%b6gner Grekland nu c c

"Vita lögner" är fredagstemat i Show and tell, och det är Taina i USA som hittat på det.

Och efter lite grubblande så bestämde jag mej för att berätta om hur det är att som svensk bo i ett land med en annorlunda inställning till lögner. Antingen det nu handlar om lögner som är vita eller har nån annan färg. (Men hur illustrerar man det här?? Får bli en bild från morgonens promenad).

För det är faktiskt så: greker och svenskar har inte samma inställning till lögn och sanning, och det är ingen myt eller rasistisk inställning, utan det finns det forskarord på (återkommer längre ner i texten om det).

För oss i vår familj blev det här ett ganska stort problem när vi flyttade till Grekland. Själv är jag uppfostrad med att det är väldigt fult att ljuga. Om det någon gång slank ur mej nån liten, liten vit lögn så hade jag dåligt samvete i flera veckor... När jag träffade maken så förstod jag ganska snart att vi hade samma uppfattning angående lögner. Helt naturligt, tyckte jag (innan jag fattade att han var ett undantag).

Men så flyttade vi till Grekland med tre små barn. Och plötsligt märkte vi förskräckt - även maken som bott 16 år i Sverige - hur lätt folk runt omkring oss fifflade med sanningen. Barnens lekkamrater ljög sina mammor rakt upp i ansiktet om var de varit (mer regel än undantag), eleverna i skolan drog till med lögner om både stort och smått (när läraren bad eleven ta ut tuggummit svarar eleven att "jag har inget tuggummi" för att i nästa stund spotta ut det). Dessutom ljög föräldrar hej vilt för sina barn ("om du kommer nu så får du glass", men den glassen såg de aldrig röken av). Jag hörde svärmor ljuga när hon berättade för utomstånde om sånt som gällde familjen (i första hand för att ge den bild utåt som hon tyckte passade). Och de unga kvinnor jag umgicks med i kvarteret var otroligt uppfinningsrika när det gällde vita lögner för att hålla maken på gott humör...

Och ganska snart märkte vi tyvärr hur våra egna barn började påverkas. Det blev nog både en och två vita lögner där ibland, för det var ju så alla gjorde. Men när detta gick upp för oss så satte vi in en motattack: vi började prata öppet med barnen om detta med lögn och sanning och om vad vi tyckte var rätt och fel. Vi betonade gång på gång att det är bättre de talar om att de gjort nåt bus än att ljuga om det, för vi anser att lögnen är värre än busstrecket osv.

Utan att skryta på nåt sätt så tror jag att jag kan säga att vi lyckades. Vi har en öppen och ärlig stämnig i famlijen där ingen ljuger för den andre (vilket naturligtvis inte betyder att man berättar ALLT. För alla har vi ju våra hemligheter, men det är en annan sak).

När jag såg att temat var vita lögner så kom jag ihåg att jag faktiskt skrivit en artikel om just de kulturella skillnaderna när det gäller lögn och sanning. Så det blev till att rota i svärmors källarförråd där vi har en massa lådor, och faktiskt, jag hittade tre stor klipparkiv med artiklar jag skrivit. Där fanns också artikeln från 1989 med rubriken: "Fördom med substans: Sydlänningen ljuger men svensken talar sanning".

Jag hade intervjuat fil dr i etnologi Annick Sjögren, lärare vid Institutet för folklivsforskning, och hon berättade att synen på lögn och sanning ligger djupt rotad i ett lands kultur. Att det är fel att ljuga och rätt att tala sanning tycker man både i norra och södra Europa, men skillnaden ligger i HUR VIKTIGT det är att inte ljuga.

I korthet kan man säga att samhället i sydeuropa är uppbyggt kring den lilla gruppen, dvs familjen. Det är visserligen fel att ljuga men att försvara gruppens ära och tillgångar är ännu viktigare, så då blir lögn, undanflykter och överdrifter ett redskap i vardagen. I Sverige däremot står individen i centrum och självförverkligandet är ett ideal. Eftersom lögnen är ett ingrepp i människans integritet och skapar skuld så är det fel att ljuga.

Och det som gäller i liten skala gäller förstås även i stor skala. Vi svenskar är nästan på gränsen till dumt godtrogna när det gäller myndigheter och politiker för vi utgår från att de talar sanning. Medan greker har en grundmurad misstro mot allt vad myndigheter heter och liksom utgår från att alla ljuger som borstbindare.

Tala om kulturkrockar. Ibland smäller det så spåna ryker. Men det är en fördel att veta bakgrunden till varför någon gör si eller så, sen får man ju ändå försöka hålla på det man själv tycker är rätt.

Oj, det här blev långt. Trevlig helgläsning!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, lögner, sanning, kulturkrock ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/15/Dammsugare_och_k%c3%a4rringar Grekland nu c c

Men strunt samma. Slog två flugor i en smäll idag. Först hade vi styrelsesammanträde i svenska föreningen, på ett nytt ställe. Ett ställe där det finns dammsugare! Ja, inte såna som det står Siemens och AEG på, utan gröna med choklad på! Och det fanns princessbakelser och wienerbröd också. Och detta var INTE Ikea, nej detta var på det lilla fiket Swedco, mitt i stan i korsningen mellan Egnatia och Iassonidou (vid Kamara).

Ägarna har egentligen ingen anknytning till Sverige mer än att de bott på Rhodos, där det finns många svenskar och där har de lärt sej det viktigaste när det gäller svenska bakverk. Och i vår förening stöder vi gärna såna initiativ genom att provsmaka på sortimentet...(ok, min nya sockerfria diet fick sej en törn idag, det medger jag...). Fräsch och färgglad inredning, eller hur!

Sen var det dags för kärringlunch igen. Tredje torsdagen i varje månad har vi sagt att vi ska träffas på Symfonia och äta och prata svenska. Idag blev vi nio pratsugna och lunchsugna kärringar, och det var så trevligt så.

Nä, efter dessa utsvävningar så måste jag väl göra nåt nyttigt också. Kanske dags att ge sej i kast med den där enorma strykhögen som bara ligger där och glor. Suck.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Thessaloniki, bakverk, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/13/En_rundtur_-_igen Grekland nu c c
Jovars, bättre väder har man ju sett. Tolv grader, duggregn, dis och dimma. Mer höst än vår om man så säger. Men vadå, vi är väl härdade svenskar, inget sjåp här inte.

Så vi tog oss först på slingrande vägar upp till byn Xirolivado, på ca 1100 meters höjd. Ungefär halvvägs såg det ut så här. Det var sista chansen att fota, för sen blev det vitt som i ett mjölkpaket.

Tillbaka nere på jorden igen stannade vi förstås till vid den stora dammen utanför Veria. Floden Aliakmonas rinner här och man har gjort en enorm dammanläggning med promenadvägar runt den konstgjorda sjön.

Nu var vi kaffesugna, så på väg upp mot klostret Prodromos stannade vi till för att dricka medhavt kaffe. Och då kom det några kaffesugna getter också och omringade oss...

Men till sist kunde vi sätta oss i den lilla rastplatsen under tak. Kaffet var gott och utsikten fantastisk, så vad gjorde lite regn och blöta.

Inne på klostergården mötte vi herr påfågel (fast en annan än den som bor i mitt kvarter) som spände sej till tusen för att imponera på fru påfågel.

De första munkarna började bo här redan på 400 - 500-talet efter Kristus, så klostret har en lång och dramatisk historia.

Jag har varit på det här klostret många gången, bara för att få njuta av utsikten över floden Aliakmonas. Påminner lite om en fjord i Norge kanske.

Sen bar det av till mitt grekiska favoritmuseum, kungagravarna i Vergina. Ett helt fantastiskt museum som tyvärr inte får den reklam det är värt. Under kullen ligger alltså tre stora gravkamrar där arkeologen Andronikos 1978 hittade de mest otroliga guldskrin och kransar, troligen tillhörande kung Filip II, alltså pappa till Alexander den store.

Efter lite fler dimmiga och slingriga vägar så landade vi till sist i Veria där vi åt gott på en taverna i gamla stan. Sist men inte minst så kollade vi förstås på platsen där aposteln Paulus stod och predikade när han var i Veria. Men inte bara Paulus har satt spår i stan, även muslimerna satte religiösa avtryck under tiden de styrde området.

Den här mosaiken visar hur Paulus står och predikar i Veria.

Det var dagens rundtur, det.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Veria, Vergina, berg, natur ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/11/Blodbad_och_martyrer Grekland nu c c
Året var 1822 och det ottomanska riket styrde både staden och landet sedan nästan 400 år tillbaka. Visserligen hade man det hyfsat bra i Niaousta - stan var välbärgad och de turkiska ledarna lät naousaborna vara ifred och höll istället mest till i Thessaloniki.

Men i mars 1821 hade några städer nere på Peleponessos gjort uppror mot 400 års förtryck. Och därmed började längtan efter friheten växa sej stark även på andra håll i landet. Så i februari 1822 gjorde man uppror även i Niaousta och stängde bokstavligen portarna för den turkiska överhögheten.

I drygt två månader gick allt bra. Men så blev det påsk år 1822. Och när man på torsdagen efter påsk firade mässa i kyrkan S:t Georgios, vid infarten till stan, så vällde plötsligen en ottomansk styrka in genom en av portarna. Troligen hade någon förrädare inne stan öppnat porten. De fem prästerna och ett 40-tal av kyrkobesökarna dödades omedelbart.

Sen följde tre dagars blodbad. Det sägs att floden Arapitsa färgades röd av allt blod.

Tretton kvinnor tog sina barn med sej till platsen intill det höga och forsande vattenfallet. Under en stillsam – men säkert mycket sorgsen - sång och dans, kastade de sej sen i floden. De föredrog döden framför att bli sålda till ett harem. Idag står en staty av en kvinna och hennes två barn på platsen som minne.

Och i parken, denna vackra plats med utsikt över hela slätten, där skedde på lördagskvällen den stora slakten. Inte mindre än 1 241 personer avrättades. En del hängdes, andra knivhöggs och flera halshöggs. Innan de dödades fick de veta att om de avsade sej sin kristna tro och blev muslimer så skulle de räddas. Alla valde döden.

När allt uppror kvästs och nästan hela stan skövlats och bränts ner så forslades ca 5 000 personer iväg till Thessaloniki där de såldes eller avrättades. Sen dröjde det ända till 1912 innan Naousa och norra Grekland blev grekiskt och självständigt.

Det är denna förskräckliga händelse i Naousas historia som gjort att stan formellt heter ”den heroiska staden Naousa”. Bara Naousa och Mesolongi har den titeln. Och varje helg efter påsk så minns man dessa händelser genom diverse evenemang. Så i två dagar nu har det varit fullt upp att springa på det ena och det andra (för man måste ju vara med där det händer...).

Och i år fick händelserna lite extra glans. Ärkebiskop Ieronymos kom till stan och detta för att den ortodoxa kyrkan beslutat att de 1 241 avrättade personerna härmed ska kallas martyrer och därmed komma in i den kyrkliga kalendern.

Så det var festligt värre när det skulle firas vesper igår. Visserligen är just den här ärkebiskopen lågmäld och ”enkel”, men jag kan inte hjälpa att jag fick associationer till...just det, en kung! – när han kom intågande med sitt släp och alla undersåtar...

Sen fick han sitta på sin tron medan gudstjänsten pågick.

Idag var det dags för kransnedläggning vid platsen där kvinnorna kastade sej i floden. Och då var även försvarsminister Evangelos Venizelos på plats minsann. Han och Ieronymos fick sitta i de fina stolarna, medan alla andra stod runt omkring.

Några unga flickor sjöng en vemodig folksång som handlar om kvinnornas offer.

Och när andra unga flickor med allvar och högburet huvud genomför den stillsamma dansen runt statyn, ja då ryser jag lite.

Sen slängdes ett par kransar i floden medan de andra las vid statyn.


Förutom detta så har skolbarnen gått i parad förstås. Två stycken oratorier har framförts, skrivna av lokala musiker, det har varit presentation av böcker som handlar om den historiska händelsen och det har genomförts ett symboliskt ”offer-lopp” runt stan...

Pust! Efter allt detta är jag trött och ska tillbringa kvällen med att titta på den grekiska varianten av Let´s dance på TV.

PS. De senaste dagarna har det stått i svensk press att en grek blivit upprörd över att han framställts som turk, på en yogurtförpackning. Hihi, visst är det lite kul...men kanske kan historien ovan få oss andra att förstå lite grand om VARFÖR det är så känsligt för en grek att bli kallad turk...Drygt 400 års förtryck sätter sina spår.

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Turkiet, yogurt, blodbad, martyrer, ortodoxa kyrkan, ärkebiskop ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/08/Milleniumfeber Grekland nu c c
Det där med deckare är inte lika stort här som i Sverige. Men Stieg Larsson har ändå gått hem. Och just nu ligger tredje boken i serien, Luftslottet som sprängdes ("Το κορίτσι στη φωλιά της σφήγκας") på de flesta bokhandlares topplistor. I min favoritbokhandel i Thessaloniki, Protoporia, ligger den just nu etta.

Och hos förlaget Psychogios som gett ut de tre böckerna finns boken med bland de tio böcker som säljs mest just nu. Alla de andra nio är grekiska böcker, bara Stieg Larsson är utländsk författare. Dessutom är Larsson utsedd till månadens författare hos förlaget.

Men usch vad böcker är dyra i Grekland! Finns knappt en enda bok, utkommen på ett grekiskt förlag, som kostar under 20 euro. Och då handlar det om böcker med mjuka pärmar.

Min nästa bok att läsa blir Kallifatides "Herakles". Inköpt i Sverige för 69 kronor. Som hittat.

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, Millenium, Stieg Larsson, Grekland, Kallifatides ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/07/En_rundtur Grekland nu c c
Först åkte vi så högt upp vi kunde, alltså upp till skidorten 3-5 Pigadia för att kolla snöläget. Tja, inte var det mycket snö att skryta med längre. Anläggningen stängde för säsongen för ett par veckor sen och sen dess har snön sjunkit undan rejält. Men högst upp var det fortfarande vitt!


Inga träd var utslagna här uppe men det lyste fint av bergsvivor och krokus i de blöta löven.

Sen tog vi en tur till byarna Rodochori och Giannakochori. I den sistnämnda byn finns flera vingårdar och just nu ser vinrankorna bara ut som torra och förkrympta grenar. Men om bara 4-5 månader så kommer här att digna av druvklasar...

Efter en spontan kopp kaffe i byn hos en annan göteborgare (jodå, det finns svenskar lite här och där), så kunde vi inte låta bli att besöka byns nya stolthet - biblioteket.

Giannakochori har inte mer än ca 400 invånare men i höstas kunde man inviga ett fint bibliotek - tack vare eldsjälen Elias Tsechos. Dansare, skådespelare och poet som bott många år i Aten, men som nu återvänt till barndomsbyn. Med hjälp av mycket arbete och många donationer så har biblioteket nu 7 000 böcker plus tidskrifter och dvd. Nu återstår att lära folk att använda biblioteket också, men så sakteliga ska det nog gå. Hittills har man i allafall haft nästan 1000 besök (alla besökare får skriva sitt namn i en bok). Bra jobbat!

Nu ska jag gå på stan med min dotter innan hon återvänder till sin ö i morgon...

Läs även andra bloggares åsikter om Naousa, Grekland, vin, natur, bibliotek ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/05/%c3%84ggknackning Grekland nu c c
Och på annadag påsk så har man alltid äggknackningstävling där. Egentligen en rätt tråkig tillställning för den som tittar på. Några gubbar sitter vid ett långt bord på idrottsplan och håller på med nåt som publiken, som sitter på läktaren, inte kan se...

I vilket fall som helst så knackar gubbarna ägg och den som har starkast ägg vinner. Och de tar det på blodigt allvar minsann.

Men en folkfest är det. Borgmästare, kommungubbar och riksdagsmän kommer och visar upp sej. Och sen bjuder man på dricka och grillspett - bara det kan ju vara värt ett besök.

Vi kollade in äggknackarna en stund, men sen gick vi en promenad och njöt av blommande syréner istället! "Paschalia" heter den på grekiska - påskblomma alltså. Alltid lika ljuvlig.

Ska bli skönt med en vardag i morgon! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/04/En_riktigt_grekisk_p%c3%a5skdag Grekland nu c c
Fast jag vägrar äta inälvor så min soppa hade jag gjort på fläskkött istället och den blev helt utmärkt god.

Och idag var det påskalammets tur! Vi var bjudna hem till dotterns svärföräldrar som bor i ett hur strax utanför Naousa, vid foten av berget. Vädret var alldeles lagom skönt, trots en del hotfulla moln, så vi kunde sitta i trädgården hela tiden.

Ett stort lamm och en "kokoretsi" (inälvsrulad eller vad man ska kalla det, äter jag INTE...) snurrade i maklig takt i grillen sen tidigt på morgonen.

Koukouretsin blev först färdig och den är en delikatess tycker många.

Sen var det dags för lammet som var så mört att det nästan föll i bitar.

Men det krävs minst två personer för att handskas med det. Huvudet gick till morfar, åldermannen i sällskapet.

Smaklig måltid! Alla lät sej väl smaka. Och som vanligt åt alla för mycket. Även jag. Men när de här påskdagarna är över så övergår jag mer än gärna igen till min nya nyttiga diet med grönsaker och fisk, det mår jag helt klart bättre av.

Och fruktträden stod i full blom - och allergierna frodades. Vi var många som nös och hade oss.

De här fåren som passerade huset var lyckligen ovetandes om vad vi nyligen stoppat i oss...

Läs även andra bloggares åsikter om påsk, grekisk påsk, Grekland, lamm, grilla ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/02/Om_att_g%c3%b6mma_p%c3%a5sk%c3%a4gg Grekland nu c c Taina i USA. Ett passande tema så här mitt i påskhelgen.

Tur du hade ett sånt tema, Taina, för det gjorde att jag i sista stund kom ihåg att jag ju alltid så här på långfredagskvällen måste hjälpa påskharen lite med en grej. Han är ju så förtvivlat upptagen just nu så han behöver all hjälp han kan få.

Så visst kan jag gömma harens tre påskägg här hemma. No problem. Under soffan, bakom lampan och i bokhyllan... Sådärja, då var det gjort. För även om dottern är gift och även om lillpojken är 1.90 lång, så letar de ändå påskägg på påskafton! Och sen har vi ju fått en godistokig svärson också som även han anammat denna svenska tradition med hull och hår.

Ett stort ägg och två små med vidhängande plastpåsar fick det bli (men med EXAKT lika mycket godis i!). Dessa ägg har hängt med i många år, men vårdas ömt av haren under årets gång eftersom de är svåra att få tag på i Grekland.

Men vadå, frågan var ju vad JAG vill ha i MITT påskägg?? Tja, har väl inte fått nåt påskägg på sisådär 40 år, men det är ju inte för att jag inte VILL. Skulle mer än gärna leta påskägg i hela kvarteret om bara haren ville gömma ett åt mej...Och det kan innehålla PRECIS vad som helst, bara jag får ett ägg som är mitt...

God och glad påsk på er alla! ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/02/Att_smycka_en_epitaf Grekland nu c c
Eftersom klockan var tio på kvällen var det kolsvart däruppe. Enda ljuset kom från kapellet där några personer, mest kvinnor, samlats för att smycka epitafen. Det här görs i alla kyrkor efter korsfästelsen förstås, men jag tycker om när det sker i liten skala och när jag får delta själv.

Först ska vita gardiner hängas upp och knytas i fyra hörn.

Sen ska epitafens fyra sidor fyllas med vita och röda nejlikor. Alla hjälps åt och stämningen är andaktsfull.

Vita liljor passar bra i de fyra hörnen.

På toppen av epitafen ska den här smyckade kupolen sitta.

Det är nästan enbart kvinnor som smyckar epitafen, men för att få kupolen på plats krävs det en stol och en karl.

Nu börjar den bli klar, det enda som fattas är lite detaljer här och där.

Framemot elvatiden kom även stans borgmästare förbi för att kolla läget och hälsa på alla. Här pratar han med den kända sångerskan Eleni Tsaligopoulou som ledde smyckandet den här gången. Hon är från Naousa och brukar fira påsk i det lilla kapellet.

Ännu senare på natten, efter tolv, så gick maken och jag vår traditionella runda till stans kyrkor för att se de färdigsmyckade epitaferna. Ett lämmeltåg av människor gjorde förstås samma sak, unga, barn, gamla. Och i de flesta kyrkor satt kvinnor i bänkarna och sjöng vackra sorgesånger. Denna dödsvaka pågår i stort sett hela natten tills på fredagsmorgonen då krucifixet tas ner och läggs i sin grav, i epitafen.

Den här epitafen var ovanligt fin, ett riktigt konstverk. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/04/01/R%c3%b6da_%c3%a4gg_och_f%c3%a4rsk_l%c3%b6k Grekland nu c c
Här i Grekland finns inga påskkärringar och inget Blåkulla. Skulle väl vara Olympen i så fall där det kanske kan hända en del magiska saker...

På skärtorsdagen i Grekland färgar man ägg. Mustigt röda ägg som symboliserar Jesu lidande och blod. Så det har jag också gjort idag (färgat ägg alltså). Dessa ägg ska vi ta med oss till kyrkan på påsknatten för att knacka med varann. Den som har hållit på fastan har inte ätit ägg på 40 dagar, så då brukar det smaka bra.

Men jag har också förberett den traditionella maten med färsk lök som man äter i Naousa på söndagen. Tre kilo färsklök har jag hackat, som ska räcka både till mej och svärmor...

Och om en timme ska jag gå till kyrkan, för ikväll är det korsfästelsegudstjänst. Denna dramatiska gudstjänst då man spikar upp en stor Kristus-bild på korset som står mitt i kyrkan. Lamporna släcks, kyrkklockorna slår långsamt och sorgset och det enda som hörs är spikandet. Och det kommer att vara proppfullt med folk förstås.

Efter denna dramatik är det dags för oss kvinnor att smycka epitafen, den "gravkammare" där den korsfäste ska läggas senare i natt. Detta ska vi göra i ett litet kapell uppåt bergen - återkommer!

Läs även andra bloggares åsikter om påsk, ägg, målade ägg, grekisk påsk, ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/30/P%c3%a5skf%c3%b6rberedelser Grekland nu c c
Stilla veckan har inletts och det betyder påskförberedelser, både hemma och i kyrkan. I år sammanfaller ju den ortodoxa påsken med den katolska och protestantiska, och det känns alltid bra att fira påsken samtidigt i Sverige och i Grekland.

Har just kommit tillbaka från kyrkan där man sjungit de vackra hymnerna "Το τροπάριο της Κασσιανής", som nunnan Kassiani (se ikonen ovan) skrev på 800-talet. Vid ett tillfälle släcks alla lampor och man sitter där och lyssnar i mörkret med levande ljus i händerna.

Annars har jag bakat påskvetebrödet - tsoureki - idag. Visst blev det ganska fint! Här är det en hel vetenskap att baka tsoureki och jag hör kvinnor berätta att de startar i gryningen och håller på i timmar och att de jäser under täcken och jag vet inte vad...Själv gör jag ungefär som man gör bullar och det brukar bli så bra så, både saftigt och gott. Och det går betydligt snabbare dessutom. Men jag har inte smakat än - alla får hålla sej till påsknatten då fastan bryts. Nån ordning får det vara.

Och igår var jag hela dan i Thessaloniki tillsammans med dottern. Jättetrevligt på alla vis. Vi strosade omkring, kollade i affärer, satt på kaféer ( i plural) samt på utomhustaverna. Obs, kolla på fotot hur gudarnas berg Olympos snöklädda toppar tornar upp sej, under molnen, på andra sidan vattnet!

Utsikten från tavernan vid Plateia Navarino var den här. Gammalt och nytt i en salig blandning.

Var också på konsulatet och hämtade mitt nya pass och det nationella id-kort som jag beställde när jag var i Sverige. Det kostade 30 euro extra att få det skickat till Thessaloniki men det var det värt. Nu ska jag börja använda det här id-kortet här i Grekland istället för pass, får se hur det går. Det ska gälla i hela EU, men man vet aldrig med grekerna...

På himlen lyser nu en fantastisk fullmåne över oss alla!

Läs även andra bloggares åsikter om påsk, grekisk påsk, ortodoxa kyrkan, Thessaloniki, Grekland, pass ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/28/En_livsviktg_f%c3%b6r%c3%a4ndring Grekland nu c c Saltistjejen hittat på. Lite försenat ska jag försöka utveckla mina tankar om förändring.

Rent allmänt tycker jag om förändringar. Jag gillar när det rör på sej, inte när saker och ting är statiska och stillastående. Men vilka förändringar ska jag skriva om, tro? Hur vintern går över i vår? Hur livet förändrades när jag fick barn? Eller om den stora förändring det innebar att flytta från Sverige till Grekland?? Eller kanske om hur livet tog en annan och mer dramatisk bana när jag fick diagnosen bröstcancer?

Ja, livet är fyllt av stora och små förändringar. Men idag ska jag skriva om en helt färsk förändring i mitt dagliga liv, och det handlar om kosten, om vad jag stoppar i mej. Och detta tack vare en bok som jag just nu läser, av David Servan-Schreiber "Anticancer. A new way of life" (har inte kunnat hitta den på svenska, själv läser jag den på grekiska). Har bara läst halva boken än, men jag kan redan nu säga att det hänt en förändring!

Jag fick boken av en väninna i Thessaloniki som för två månader sen fick veta att hon har bröstcancer med spridning till skelettet. Hon fick tips om den här boken, slukade den och la direkt om sin kost och sitt sätt att leva. När jag träffade henne förra veckan hade hon köpt ett exemplar till mej - som jag nu slukar med lika stort intresse.

Boken handlar om hur författaren och läkaren David Servan-Schreiber fick en hjärntumör, som så småningom också gav metastaser. Allting vändes upp och ner för honom, men istället för att ge upp valde han att att lägga ner sin själ i att forska kring kostens betydelse för uppkomsten av cancer. Detta var för 15 år sen och fortfarande är han i full aktivitet.

Tänker inte gå in i detalj än på vad det här innebär - det ska jag återkomma till när jag läst ut hela boken - men kan i alla fall säga att det i stort sett handlar om att äta mat som förhindrar bildandet av tumörer och att avstå från den mat som "stimulerar" tumörerna. Låter kanske som hokus-pokus, men allt detta förklaras mycket pedagogiskt. Och det är inga konstigheter: det handlar om att äta mycket frukt (blåbär!) och grönsaker (särskilt lök av olika slag), bönor, olivolja, grovt bröd, fisk. Och att dricka grönt te i stora mängder! Det man bör avstå från är socker och vitt mjöl, kött i stora mängder, produkter med omega-6.

Man kan säga att den traditionella medelhavskosten är helt rätt precis som den indiska och asiatiska kosten (cancerstatistiken i Asien jämfört med i västvärlden säger en del).

Visst, det här kände jag ju till egentligen, för hur många gånger har man inte hört att man ska äta mycket grönt och lite kött. Men inte förrän just nu, med min oro för metastaser, var jag riktigt mottaglig och redo för en förändring! I det stora hela äter jag rätt redan - det nya och det svåra blir nog att avstå från socker och vitt mjöl (gottegris som jag är)! Men det är en baggis i sammanhanget när det handlar om ens hälsa. Jag har ingenting att förlora, men allt att vinna, så varför inte försöka!

Återkommer med en mer detaljerad redogörelse för innehållet i boken när jag läst ut den. Nu ska jag gå och koka mej en kopp grönt te!

Läs även andra bloggares åsikter om David Servan-Schreiber, hälsa, cancer, bröstcancer, kost, mat, hjärntumör ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/26/N%c3%a4r_Sture_Linn%c3%a9r_var_i_Naousa Grekland nu c c SvD att Sture Linnér avlidit i en ålder av 92 år. Professor i grekiska, FN-diplomat med mera. En stor och mycket viktig person för alla som sysslar med Grekland eller grekiska på något sätt.

Och han var otroligt aktiv och vital, han skrev böcker och artiklar ända in i det sista. Hans sista bok kom just från tryckeriet och han hade en understreckare i Svenskan i lördags. Tänk den som fick leva och dö på det sättet!

Jag träffade Sture Linnér för bara tre år sen, när han var på besök i Naousa. Helt oplanerat faktiskt, det bara råkade bli så (att jag träffade honom alltså). Det var Jiannis, en av stans vinodlare som jag känner som berättade att de skulle få besök på vingården av en svensk grupp. Han visste inte mer än så, men de skulle guidas, provsmaka vin och äta. "Kom du också, så får du träffa lite svenskar", sa Jiannis till mej.

Och visst, jag är inte nödbedd! Så jag infann mej i god tid. Gruppen anlände och Jiannis började guida på grekiska - och lät mej, helt oförberedd, översätta till svenska...(På bilden ser ni mej i mitten "in action" och Linnér till höger i svagt grön tröja.

När allt var över så säger en av svenskarna, "och här har vi Sture Linnér, det är han som är ledare för vår grupp". Tala om att tappa hakan! Sen visade det sej att det fanns fler kända personer i gruppen, både skådespelare och politiker. De är en grupp som rest tillsammans i många år och till många olika ställen, och alltid med Sture Linnér som inspiratör och historisk guide.

Den här gången hade gruppen Thessaloniki som bas och gjorde utflykter i närheten. Före besöket på vingården hade de varit på Aristoteles skola i Naousa - och jag grämer mej än idag över att jag inte visste om det, för då hade jag hakat på redan då och fått höra Linnér guida där, på min favoritplats...

Men nu har han gjort sitt - mer än de flesta ens kan drömma om - och jag önskar att han får vila i frid.

Återkommer med fredagstemat senare. ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/25/Den_bl%c3%a5vitas_dag Grekland nu c c
Idag vajar den blåvita i vinden och avtecknar sej mot den gråblå himlen. Det är nationaldag och idag minns man hjältarna från 1821 som gjorde uppror mot det osmanska riket.

Och alla skolbarn går i parad. Men det slipper jag titta på nu, eftersom vi inte längre har några skolbarn. Skönt, har aldrig gillat det där fosterländska drillandet. Men det är rätt fint med alla flaggor.

Vi gjorde istället en betydligt mer avslappnad "parad" uppe bland fruktodlingarna. Och nu, kanske sist i landet, börjar även Naousas fruktträd blomma! För stan ligger inte bara långt norrut, den ligger också på 300-400 meters höjd över havet, så blomningen kommer igång lite senare här.

Men nu står plommonträden i full blom.

Medan de ljuvligt rosa persikoblommorna just precis NU har börjar öppna sej!

Sen firar man idag även Jungfru Marie Bebådelsedag, förstås. Och det betyder att alla som heter Evangelia och Vangelis har namnsdag. Så kvällen kommer nog att avslutas på nåt namnsdagskalas, skulle jag tro...

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, fruktträd, nationaldag, flagga ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/24/Grekiska_gudar_%c3%a1_la_Hollywood Grekland nu c c
Var alltså på bio igår här i Naousa och såg Hollywoods nya ungdomsfilm om de grekiska gudarna. Vet inte om den haft premiär än i Sverige (verkar faktiskt som om många filmer kommer tidigare till Grekland!), men hit kom den i februari.

Här möter vi gudabröderna Zeus, Poseidon och Hades, men också Medusa, Ydra, Afrodite, Athena (spelad för övrigt av Melina Kanakaredes som har sina rötter i Naousa, hon ses på kaféerna här nästan varje sommar) och många fler figurer. Men huvudperson är Percy, en dyslektisk tonåring som inte har den blekaste aning om att han är halgud, dvs son till Poseidon och en vanlig mänsklig mamma.

I vilket fall som helst så börjar gudarna jaga honom för de tror att han stulit Zeus blixt (eller åskvigg kanske det heter) och det blir en jakt som bland annat går via Nashville, Las Vegas och Hollywood...Och gudarnas boning Olympen, vet ni var den ligger? I Empire State Building...Haha, jodå, det här är en ÄKTA amerikansk tolkning av grekisk mytologi.

Men faktum är att den är ganska rolig - ibland ofrivilligt kanske men den har också en rätt skön humor. Kan nog bli poppis bland barn och ungdomar i alla fall. Filmen bygger på en bok av Rick Riordan som skrivit hela fem böcker om Percy Jackson. Bokserien ligger visst överst på bästsäljarlisten i USA när det gäller ungdomsböcker.

Nu ska jag gå till frissan och "måla håret" som man säger här.

Läs även andra bloggares åsikter om film, bio, Percy Jackson, mytologi, Grekland, Zeus ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/23/V%c3%a4rldsliga_ting Grekland nu c c
Filmkväll igår alltså i svenskgrekiska föreningen i Thessaloniki. Som jag skrev i förra inlägget så såg vi andra delen av Milleniumtrilogin. Och det var spännande värre.

När även sonen anlänt från flygplatsen så skulle vi ta bilen tillbaka till Naousa. Den stod parkerad på en stor gata, rakt upp från Plateia Aristotelous. Alltså precis mitt i stan, med liv och rörelse.

Vi sätter oss i bilen och sonen tar genast fram en cd-skiva att lyssna på. "Men var är radion?" säger han. Jag stirrar som ett dumt får på platsen där radion brukar sitta och fattar inget. Den var ju där för ett par timmar sen! Nu fanns där bara ett gapande hål...Så småningom faller polletten ner och jag fattar att vi haft inbrott i bilen.

Vi börjar titta oss omkring och ser då att det lilla sidofönstret där bak är krossat, det hade vi inte ens märkt när vi gick in i bilen.

Snopet, som sagt. Men det kunde varit värre, konstaterar sonen, hela bilen kunde ju varit borta. Så sant. Vad är väl en bilradio och en krossad fönsterruta - det är världsligt, som vi sa i Småland.

Idag har jag lämnat bilen till verkstan för att få en ny ruta. Försäkringen täcker rutan men inte radion. Alltid något.

Som tröst sätter jag in en bild på magnolian (igen) som just nu är i sitt esse.

Läs även andra bloggares åsikter om stöld, bilar, Grekland, film, Millenium, Thessaloniki ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/22/F%c3%b6reningsliv Grekland nu c c
De här dagarna har gått i svenskgrekiska föreningens tecken. I lördags hade vi besök av den svenske prästen och hans fru från kyrkan i Aten och firade påskgudstjänst i Thessaloniki. När man bor utomlands får man inte vara så pillig med datumen, man kan fira påsk redan nu, det går bra det också.

Gudstjänsten hade vi ordnat tillsammans med svenska skolan, så det kom även en grupp barn. För det är viktigt tycker vi att de svenska och halvsvenska barn som växer upp här får chansen att åtminstone någon gång se hur vår svenska religiösa tradition ser ut. Och de här barnen satt som tända ljus och ställde sen frågor som fick oss alla att tappa hakan - roligt! (på bilden hela det glada gänget)

Och idag ordnar föreningen filmkväll. Vi ska se andra delen i Milleniumtrilogin, "Flickan som lekte med elden". Det blir kaffe och popcorn förstås...gott!

Och när filmen lagom är slut så anländer planet från Mytilini, yngste sonen är på ingång för ett lååångt påsklov. Roligt!

Just nu visar termometern 20 grader - i skuggan. VÅR kallas det i Grekland!

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Thessaloniki, film, Millenium, svenska föreningen ]]> http://www.veriablogs.gr/Aktuellt_i_Grekland/2010/03/20/En_f%c3%a5gelsk%c3%a5dardag Grekland nu c c
Maken fick nämligen en extra dag ledigt i fredags eftersom eleverna är på skolresa. Och då slog jag till: vi åker till Delta Axiou på utflykt! Och snäll som maken är så gick han förstås med på det...

Vi åkte på morgonen, utrustade med kikare, fågelbok och kaffetermos. Man åker stora vägen ca 80 km mot Thessaloniki, sen tar man av ungefär vid vägtullarna. Därifrån breder sen deltat ut sej över ett jätteområde, eftersom det är tre floder som rinner ut där: Axios, Loudias och Aliakmonas. Det är hur lätt som helst att villa bort sej på kilometerlånga gropiga grusvägar eftersom skyltningen är lika med noll.


Men till sist kom vi fram till ett ställe med fiskarstugor, vid stranden av floden Loudias. Där var fiskarna i full verksamhet med att fixa nät och båtar.

Vi slog oss ned på en sten och hade den här utsikten när vi drack vårt medhavda kaffe.

Sen spanade vi efter fåglar över det spegelblanka vattnet. Över huvudet på oss seglade rovfåglar - troligen kungsörnar.

Det var så stilla och vackert.

En väldans nyfiken tjur såg vi också, han släppte oss inte med blicken.

Jag spanar efter spännande fåglar (inte efter kossorna). Och jag såg många, problemet är bara att jag inte vet vad de heter...

Men den HÄR tror vi i alla fall var en häger. (Ok, den är liten, men med lite god vilja syns den i alla fall).

Sen åkte vi tillbaka ut på riksvägen, mot Katerini till, och svängde av mot Methoni. Där finns ett bemannat fågeltorn vid mynningen av floden Aliakmonas, så där fick vi hjälp med att sätta namn på en del av de fåglar vi såg, bland annat tornfalkar som liksom står stilla och darrar i luften - jättehäftigt.

Och där såg vi också några flamingos - och några jättestora pelikaner (som var på för långt håll för att fotas). Men vad är det som flyger ovanför flamingosen?

Efter denna intensiva fågelskådning satt det bra med lite mat på en av Methonis fisktavernor vid havskanten. Se, det var en riktigt härlig dag!

Läs även andra bloggares åsikter om fåglar, fågelskådare, delta, Grekland, våtmarker ]]>